I den lokala debatten har det blivit en del diskussion om kommunens köp av Storbrunn. Idén om ett övertagande av fastigheten har funnits länge och under åren har det vid ett flertal tillfällen framförts förväntningar på att kommunen skulle köpa fastigheten av IOGT.  Jag ska försöka ge min bild av ”affären” och försöka ge svar på angelägna frågeställningar.

Varför köpte kommunen Storbrunn?

- Syftet var att inte bara bygga ett nytt bibliotek utan en kulturell och samhällelig mötesplats, en plats där föreningar, näringsliv och det offentliga möts, där agendan och innehållet sätts av våra medborgare.

- I tidiga kulturhusplaner, vid en omfattande namninsamling med flera tusen namnunderskrifter till förmån för ett Storbunnsalternativ, och i synpunkter från såväl professionen och de förtroendevalda, har en sammanhållen kulturarena varit önskad och Storbrunn utgjort det bästa  alternativet. Idén har funnits under många år, men IOGT har inte tidigare varit intresserad av en försäljning.

Varför betalade kommunen ett så högt pris?(19,4 miljoner) Var detta affärsmässigt?

- Frågan kräver två olika kompletterande svar;

1.  Om ambitionen är att få avkastning på insatt kapital i form av hyresintäkter och värdestegring på kort sikt, är detta ingen bra affär. Då ambitionen är att skapa verksamhetslokaler samt evenemangs och aktivitetslokaler för såväl kommunen som föreningslivet är investeringen mer befogad.

- I en värdering som gjordes tidigt i förhandlingen framgick att fastigheten som affärsfastighet har ett värde om ca 7-8 miljoner, även om säljarens värdering visade ett helt annat värde. Säljarens utgångsbud i förhandlingen var över trettio miljoner kronor.

2. Om köpeskillingen var rätt är alldeles för tidigt att utvärdera. Det är först när vi fått perspektiv på köpets påverkan på lokalsamhället, och de funktioner som fastigheten avses leverera som det går att värdera köpet. Ett enigt kommunfullmäktige röstade ja till köpet och gjorde  det med förhoppningen om att denna investering skall vara till nytta för Östhammars kommun.  Dessutom är det viktigt att veta att i fastigheten ingår även en byggrätt, vilken avsevärt kortar ledtider och minskar kostnader för ett bygge av ett nytt bibliotek som nu planeras uppföras inom den befintliga fastigheten.

Hade ni inte kunnat få en lägre försäljningssumma ?

- Det hade säkert varit möjligt, dock inte i närtid. Valet stod mellan att slutföra köpet eller att avstå från köpet. Förhandlingen genomfördes under nästan ett års tid och säljaren och köpare stod länge långt ifrån varandra. Säljaren och köparen hade helt olika utgångspunkter, säljaren värderade fastigheten utifrån framtida möjliga intäkter i en affärsfastighet med t.ex. utveckling av bostäder, medan köparen strävar efter offentliga verksamhetslokaler.

Var ni medvetna om fastighetens skick?

- Vi var medvetna om att fastigheten var i varierande skick, från nyskick till stort renoveringsbehov. De delar vi såg stora renoveringsbehov i var dels den gamla delen men även fasad och fönster. Dessa åtgärder såg vi rimligt i att åtgärda i samband med tillbyggnaden av ett nytt bibliotek. Projektering av om- och tillbyggnad för ett nytt bibliotek vid Storbrunn pågår för fullt. Utgångspunkten är att kostnaderna för de planerade åtgärderna ska rymmas inom den budgetram som beslutats d.v.s. ca 22 milj kr. Alla utredningar och åtgärder är inte klara,  bl.a. har vi ännu inte utredd färdigt vilka åtgärder som behöver vidtas på det gamla taket (den redan gjorda tillbyggnad har ledd till fuktproblem i det gamla taket som vi måste hantera på något sätt). När handlingarna är färdiga avser vi att göra en förnyad kostnads kalkyl innan en upphandling av entreprenör.

Borde ni inte besiktigat noggrannare?

- Ja, vi kan alltid bli noggrannare och mer professionella, även om det inte är troligt att det påverkat köpeskillingen nämnvärt.

I UNT stod det att handlingarna är borta, vad innebär det?

- Kommunstyrelsen har kontinuerligt informerats under den förda förhandlingsperioden. Samtliga handlingar som fanns med i KSau, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige finns självfallet kvar och är tillgängligt för alla. Dessutom har vi delgett samtlig e-post med IOGT till UNT. Det material som ännu inte lämnats till UNT utgörs av arbetsmaterial som använts av kommunchefen som underlag för den förda förhandlingen under 2013/2014. Arbetsmaterialet innehåller bland annat en oberoende värdering som har skickats över till bland annat UNT.

Köpet av Storbrunn är en del av en stor kultursatsning i Östhammars kommun. Personligen tycker jag att det saknas bra mötesplatser. ”Kulturhuset Storbrunn” kommer att i högsta grad skapa ett ”offentligt rum” där Östhammarsbor och andra kommer att kunna mötas. Jag ser framför mig ett levande hus där olika generationer kan mötas och ta del av litteratur, föreläsningar, filmvisningar, viss kaféverksamhet, utställningar och firitidsgårdsverksamhet. Storbrunn kommer att bidra till min och andras vision av en mer levande och attraktiv småstad. Välkommen att höra av Dig med Dina synpunkter.

En annan och högst närvarande verklighetsupplevelse

Demokrati – alltid en fråga om makt och maktdelning

Att vara ledande kommunpolitker innebär ibland en möjlighet till att verka i nya sammanhang och med helt andra utgångspunkter än det vanliga vardagsarbetet. I skrivande stund sitter jag på en flygplats mycket långt från Sverige och Östhammar och skriver dessa rader.  Flygplatsen ligger i nordöstra Mocambique, närmare bestämt i provinshuvudstaden Nampula. Det kan synas märkligt att en svensk kommunpolitiker befinner sig här och dessutom på tjänsteresa. Bakgrunden är följande:

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har fått en förfrågan från Sveriges ambassad i Mocambique (M), om det finns några svenska kommuner som skulle kunna bidra till utvecklandet av Municipios (kommuner) i landet. M har ända sedan kolonialtiden och senare under sin självständighet sedan 1975 från Portugal, varit extremt centralstyrt. Den regionala och lokala administrativa nivån har helt enkelt saknats. Vartefter medborgarnas medvetenhet om detta demokratiska underskott ökat, har kraven på att införa mer lokalt och regionalt självstyre blivit allt tydligare. Sålunda har biståndsgivare insett behovet av stärkt lokalt styre, vilket naturligtvis inte går av sig självt. SKL har alltså fått frågan och tre svenska kommuner har visat intresse för att i ett första ”för-förstudie” skede undersöka förutsättningarna för ett kommunalt partnerskap med en eller flera kommuner i M. Östhammar, Ljungby och Sundbyberg har antagit denna preliminära utmaning och vi har denna vecka deltagit i en workshop tillsammans med borgmästare och representanter för fem mocambiqanska kommuner. Syftet var att se om vi kunde finna varandra och på olika sätt bidra till att utveckla ett partnerskap när det gäller demokrati och kompetensutvekling i våra respektive kommuner. Det finns väldigt mycket att berätta om denna workshop, men det återkommer jag till i annat sammanhang.

Vem bestämmer ?

Det finns också en annan viktig dimension på vårt besök. Det handlar om makt och demokrati. Vi som deltog från Sverige har förstått, att frågan om en lokal och regional nivå, med maktdelning med en centrala nivån innehåller mycket hett sprängstoff. I det senaste valet var detta en fråga som uppenbarligen splittrat landet. Det finns (som i många afrikanska länder) en stark regional identitet, vilket tar sig uttryck i hur man röstar i president- och parlamentsval till exempel. Det finns alltså en stor politisk spänning just nu, där frågan om hur M skall styras i framtiden är högaktuell. Jag tänker ofta på att demokratin måste vårdas och erövras varje dag. Vi förtroendevalda har ett stort ansvar att utveckla dialog och deltagande i vårt dagliga beslutsfattande. Det är inte alltid så lätt, särskilt inte i det vardagsgrå beslutsfattandet. Det gäller dessutom att ha näsa för att identifiera det som är särskilt ”dialogkrävande”. I M så blir demokratin/maktfrågan särskilt tydlig, dels med tanke på de regionala spänningarna och dels mot bakgrund av en tydlig och hemsk händelse i tisdags.

Förmodligen har inte den vidriga nyheten nått det svenska nyhetsflödet; En prominent juristprofessor Giles Gistac blev då nedskjuten och mördad på öppen gata i huvudstaden Maputo. Den definitiva anledningen kan naturligtvis bara en polisutredning svara på, men noterbart i sammanhanget är att Gistac tydligt visat att den pågående decentraliseringsprocessen inte strider mot M:s konstitution. Han var expert på grundlagsfrågor och kommuner och regioner hade sökt stöd av Gistac,  för att driva på den regionala och lokala maktdelningen. Så känslig är alltså frågan om lokal demokrati här och tyvärr på många ställen i världen.

Hur funkar det i Sverige?

Maktdelning mellan olika nivåer i vårt Sverige, har också en historia där kommunerna fått en stor självständighet gentemot både stat och region. Detta har inte kommit av sig själv utan är resultatet av kamp om makten. Dock har det genomförts utan våld och stora strider. Tyvärr ser vi lokala politiker många och ivriga försök, att dra in makt från kommuner och landsting till staten. Det är ofta resultatet av klåfingriga rikspolitiker, som tyvärr tror att de då visar dådkraft. Kontraktet mellan medborgarna och den lokala nivån är stark vilket ställer stora krav på ansvarsutkrävande på oss förtroendevalda. Jag vill fortsatt bidra till detta, så även genom att kunna bidra i utvecklingssammanhang.

Detta var några reflektioner apropå en långresa söder om ekvatorn hälsar edert kommunalråd från Östhammar

Jacob

Hä rkan Du finna några bilder från resan:

https://www.facebook.com/stefan.edelsvard/posts/10204133927176902

Inledning till budgetdiskussion i Östhammars kommun

Hej läsare!
En gång om året beslutar vi i kommunen om budget och aktuella mål för vår kommun. Jag har vid de flesta tillfällen lagt ut det budgettal som inlett debatten om årets budget. Du som läsare kanske kan få lite känsla för vad som bryr ett kommunalråd. Det blir även en slags programförklaring inför den kommande mandatperioden. Så håll till godo:

Östhammars kommun är en relativt liten del av Sverige. Sverige är ett litet och relativt lugnt land i ett världshav som stormar. Orosmoln som hopar sig över horisonten! Är det en bild som överensstämmer med verkligheten. Svaret finns som vanligt i betraktarens öga. Ska man följa tidnings- och mediarubriker så kan det förefalla som om hela världen står på randen av en avgrund med hopplösa framtidsutsikter. De pågående krigen bland annat Mellanöstern, stora flyktingströmmar, Rysslands ökande aggression och inte minst Ebola verkar just nu hota hela mänsklighetens existens. Det finns dock andra viktiga nyheter, goda nyheter som inte finner sin väg fram i mediabruset: Årets största nyhet borde egentligen vara: Världsbankens beräkningar visar att fler än 115 miljoner människor lyfte sig ur extrem fattigdom under 2013.

Detta innebär att 220 personer varje minut lämnar stadiet av extrem fattigdom. Detta är en del av  en lång trend sedan 30 år där mer än en miljard  människor lyft sig ifrån den extrema förlamande fattigdomen, samtidigt som världens befolkning ökat med 2 miljarder invånare.Det finns flera förklaringar till att detta sker. Personligen är jag övertygad om att den viktigaste förklaringen är ökad handel. Denna ökade handel har naturligtvis en baksida: klimatutsläppen ökar. Därför är den senaste rapporten från FN:s klimatpanel så viktig att lyssna till. Samtliga jordens länder måste ta klimatfrågorna på allvar.

Den ökande handeln till trots, har världens ekonomi gått på halvfart under flera år. Sverige, som ett mycket exportberoende land har vid ett flertal tillfällen tvingats skriva ner tillväxtprognoserna, vilket direkt påverkar det skatteunderlag som den offentliga sektorn baserar sin verksamhet på.  Det är som bekant summan av inkomster från medborgarna, statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning, samt kommunal fastighetsavgift som ger Östhammars kommun intäkter för all den välfärdsproduktion som levereras dagligdags. Det förtjänar att återigen påpekas att det är hela Sveriges ekonomiska utveckling som lägger grunden för kommunens ekonomi.

Nu är det dags att fatta beslut om budget för 2015. En enig kommunstyrelse har valt att göra en särskild prioritering av de största välfärdstjänsterna inom BUN och SN genom ett generellt påslag om 2,5 % till dessa verksamheter. Dessutom har ks prioriterat kulturnämndens verksamheter genom ett lika stort tillskott. Övriga verksamheter får i förslaget ett tillägg med en procent mindre det vill säga 1,5 %. Då lönerna i genomsnitt väntas öka mellan 2,5 – 3% innebär förslaget ett inbyggt rationaliseringskrav till nämnderna med mellanskillnaden. Ett viktigt inslag i nämndernas ledning och styrning blir då följaktligen att göra prioriteringar i sina respektive verksamheter. Glädjande nog har nämnderna utan undantag arbetat i riktning mot att arbeta än mer kostnadseffektivt. De av kommunfullmäktige tidigare antagna 14 målen, som nu reviderats till att bli nio stycken skapar också de goda förutsättningar för en än mer resultatbaserad styrning.  Nettokostnads-utvecklingen har utvecklats på ett mycket positivt sätt, då kommunens kostnader är fortsatt under god kontroll. Delårsbokslutet visar att trots en genomsnittlig löneökningstakt på 3% har kommunen lägre nettokostnader 2014 än som var fallet 2013. Detta är väldigt bra och visar att kommunens kostnader just nu är under kontroll.

Som bekant har kommunen framtida ekonomiska utmaningar, inte minst utifrån vår geografi och alla de arbetsställen där våra medarbetare erbjuder välfärdstjänsterna till medborgarna.  Vårt uppdrag som politiker är att sätta upp mål och sedan följa upp resultaten. Detta arbete kräver mer av oss förtroendevalda i framtiden. Vårt viktigaste uppdrag som medborgarnas företrädare, är att framför allt prioritera mellan alla de önskemål som både medborgare och medarbetare har.

Socialdemokraterna och Centerpartiet har valt att tillsammans i en stark majoritet leda Östhammars kommun och vidareutveckla vårt tidigare samarbete. Vårt gemensamma program bygger på en vilja att ta ansvar för att utveckla kommunen till det bästa av lokalsamhällen där vi sätter människan i centrum.

Östhammars kommun ska vidare vara känd för sin öppenhet utåt mot omvärlden, samt för sin öppenhet inåt med en levande medborgardialog. Det ska vara lätt att få kontakt med dem som styr i kommunen. Vi kommer att arbeta för att Östhammars kommun ska vara känd för sin växtkraft, sitt entreprenörskap  och den höga kvaliteten på välfärden. Vi kommer alltid att vara en aktiv partner i det regionala och internationella utvecklingsarbetet, där vi vill bidra med vårt engagemang. Vi är övertygade om att det är genom samarbete som vår kommun kan bli mest framgångsrik. De viktigaste punkterna i vårt program är följande:

• Vi kommer att arbeta för en stark och ansvarsfull kommunal ekonomi med ett fortsatt mål om 2 % överskott. Långsiktigt vill vi finansiera kommunens investeringar med dessa överskott. Under de närmaste åren genomför vi viktiga investeringar i välfärden som vi är beredda att lånefinansiera. Endast så kan vi möta medborgarnas framtida förväntningar på välfärd.

• Vår målsättning är klar: Arbete åt alla i en  företagsam kommun. Vi kommer att arbeta aktivt för att bredda arbetsmarknaden, så att det blir lättare för ungdomar att få möjlighet till ett arbete i eget företag eller som anställd. Målsättningen är att Östhammars kommun ska tillhöra de 100 bästa företagskommunerna i Svensk Näringslivs ranking.

Samtidigt som vi kommer att arbeta för en bredare arbetsmarknad vill vi även slå vakt om våra viktigaste näringar inom verkstadsindustri, energiproduktion, besöksnäringen samt de gröna näringarna. En grundförutsättning är självklart god infrastruktur särskilt vägar och bredband.

• Kunskap och kompetens – är en livsnödvändig del i kommunens utveckling. Vår ambition om att bli länets bästa skola står kvar. Vi har redan aktivt påbörjat resan mot bättre skolresultat. I budgeten inför vi även avgiftsfri kulturskola vilket möjliggör för fler att utveckla hela sin kompetens. Lärarnas yrkesroll ska stärkas och här avser vi genomföra särskilda satsningar.

• Hållbar ekologisk utveckling kräver politiskt engagemang. Kommunens miljömål revideras för närvarande för att bli vassare. Under kommande mandatperiod vill vi fortsätta arbetet för en förbättrad vattenkvalitet i fjärdar, sjöar och åar. Vi vill skapa förutsättningar för en större miljö- och folkhälsosatsning på fler gång och cykelvägar i kommunen. Östhammars kommun kommer att ta fortsatt ansvar för en kompetent, ingående granskning av ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. Vi vill vara med och styra eventuella framtida villkor för uppförande och drift.

•En viktig drivkraft för god folkhälsa är kultur och fritidsaktiviteter. Vi vill bygga ett nytt huvudbibliotek vid Storbrunn och vidareutveckla musikveckan. Det grundmurade samarbetet med den ideella sektorn ska fortsätta. Vi är övertygade om att detta partnerskap tjänar alla väl, då offentliga medel växlas upp till gagn för alla medborgare. Vi föreslår även ett ökat stöd till föreningar i nästa års budget. Folkbildningen är även den en omistlig del av en levande kommun.

• Vi kommer att aktivt arbeta för att bredda bostadsmarknaden med lika delar bostadsrätter, hyresrätter och villor,  vilket är en förutsättning för att hela kommunen ska leva och utvecklas. En fortsatt generös syn på bygglov på landsbygden är viktigt för en allsidig utveckling.

 Det inledda arbetet med att utarbeta strategiska detaljplaner för att ha färdiga för möjlig exploatering är prioriterat. Där ska kommunen ta initiala investeringskostnader som kan återfås när byggloven söks. Ett av de viktigaste verktygen är kommunens egen bostadsstiftelse Östhammarshem som kommer att bygga ca 40 nya lgh per år.

• Vi är beredda att ta ansvar för att Östhammars kommun ska erbjuda social trygghet för alla oavsett egna förutsättningar under hela livet. Som medborgare kan Du lita på att Du får stöd även i de stunder Du inte kan klara Dig på egen hand. Det framgångsrika närvårdsarbetet ska fortsätta där gränsen mellan landsting och kommunens ansvar suddats ut, till brukarens fromma. Vi avser att stimulera olika aktörer till att bygga trygghets- och serviceboende.

• Östhammars kommun är beredda att fortsätta med en bra personalpolitik med en hög grad av delaktighet, inflytande  för personalen. Vi arbetar också för ett gott ledarskap vilket redan nu givit goda resultat i flera medarbetar och brukarundersökningar. De kommunala yrkenas status kommer att stärkas genom aktiva insatser både när det gäller kompetens, lönebildning och möjligheterna att jobba heltid.

• I allt vårt arbete strävar vi att på ett tydligt sätt att vara medborgarnas företrädare. Vi vill pröva nya vägar för en fördjupad dialog inför stora kommunala beslut. Öppenhet och dialog är avgörande för en levande kommunal demokrati. Det ska alltid vara lätt att komma till tals med oss politiker.

I detta arbete vill vi bjuda in alla politiska partier till bredast möjliga samverkan. Vår kommun präglas sedan länge av samarbete mellan olika intressenter och politiska partier. Vi vill fortsätta den traditionen och ser fram emot en ny mandatperiod med fortsatta framgångar för Östhammars kommun.

Hör gärna av Dig om detta och annat.

hälsningar Jacob

KOMMUNAL FOLKOMRÖSTNING NÄRDÅ?

Bästa läsare
Om Du till äventyrs letat efter inlägg på denna blogg, kanske du funderar varför jag inte skriver så ofta. Jag har inget bra svar på det, men den enklaste förklaringen är väl kanske att tiden rusar fram otroligt snabbt. Med detta uppdrag så händer ständigt mycket och tiden för eftertanke blir alltför liten. Då och då inträffar händelser som gör att det känns lämpligt att kommentera dem i detta forum.

Så har även skett denna gång. förra veckan nåddes läsarna av UNT av informationen om att Centerpartiet och undertecknad gjort ett utspel i frågan om folkomröstning om ett eventuellt slutförvar i Östhammars kommun. Jag tycker att det kan finnas skäl till varudeklaration av förslaget.
http://unt.se/uppland/osthammar/c-vill-folkomrosta-om-slutforvaret-3308501.aspx

Folkomröstning när då då?

Numera finns en lag som tillåter sk. folkintiativ. Det innebär att om minst 10% av kommunens röstberättigade skriver på en namnlista, och uppfyller vissa formella krav, är kommunfullmäktige skyldig att ta upp frågan om folkomröstning på sin ärendelista. Beslutet gälle alltså OM en folkomröstning ska genomföras, inte ATT den ska genomföras. Detta skedde för ett halvår sedan då några medborgare samlade in tillräckligt antal namn för att frågan om arbetsgivaransvaret för räddningstjänsten i kommunen skulle återgå till Östhammars kommun. Kommunen har sedan 10 år ett samarbete med Tierps kommun och sedan 2012 ett vidgat samarbete även med Uppsala. Vi har nu en gemensam räddningstjänst, som omfattar samtliga tre kommuner. Kommunerna har tecknat ett avtal som gäller till och med utgången av år 2018. Det finns många detaljer i turerna kring beslutet och inte minst om vad som ligger bakom initiativet, men jag lämnar dem därhän. I april, beslutade kommunfullmäktige att avvisa en folkomröstning om frågan. Jag tyckte då, liksom nu, att det var riktigt att inte hålla folkomröstning i frågan då:

1. Kommunernas avtal sträcker sig ytterligare 4,5 år framåt. Att folkomrösta nu skapar illusioner om att vi äger frågan i dagsläget. En eventuell folkomröstning (FO) i frågan bör i så fall innan halvårskiftet 2017, då uppsägningstiden går ut.
2. Folkomröstningsverktyget måste vårdas. Det är inte rimligt att ha FO i alltför många frågor. De förtroendevalda, har trots allt valts för att de förväntas tränga djupare in i frågorna inför beslut. De  FO som eventuellt genomförs måste, enligt mitt förmenande ha en betydligt större betydelse för kommunens framtid.
3. Vidare bör frågan vara av sådan art att den riskerar att splittra kommunen.
4. De frågor som har mycket omfattande och långtgående konsekvenser för kommunens framtid kan vara lämpliga för folkomröstning.

Vad som uppfyller är naturligtvis alltid en tolkningsfråga. Jag menar att medborgarna folkomröstar i allmänna val vart fjärde år, och det är en mätare på om de folkvalda tolkat frågorna rätt eller fel.

Ja till folkomröstning om ett slutförvar i Forsmark, Östhammars kommun

Jag har nu ställt mig bakom förslaget om att hålla en folkomröstning i Slutförvarsfrågan. Som det så riktigt beskrivs i artikeln, har jag tidigare haft en annan syn i denna fråga. Mina tidigare motiv för att säga nej till omröstning är väl kända: "Många erfarna förtroendevalda har under många år satt sig in i frågan, och borde sålunda kunna fatta ett klokt beslut i frågan utan folkomröstning."
Jag står fortfarande fast vid att det finns stor klokskap och erfarenhet hos kommunens politiker när det gäller granskningsarbetet. Motiven till ett förändrat synsätt har för mig kommit bland annat ur erfarenheterna av vårens diskussion om Räddningstjänsten. Några tankar:

• Det finns kommunmedborgare som är genuint oroliga för vad en etablering av ett slutförvar betyder för dem själva och för kommunen. Det finns en genuin oro för den långsiktiga säkerheten. En folkomröstning kan göra att de inte upplever sig "överkörda" i processen. Detsamma gäller självklart de som redan idag är motståndare.
• De som inte känner oro, utan tvärtom redan nu vill att förvaret ska byggas kan även de känna sig trygga att deras röster blir hörda.
• Om det någon gång i framtiden samlas in namn med krav på en folkomröstning, så lär det vara inför ett vetobeslut i kommunfullmäktige. Jag kan inte se att någon förtroendevald med självbevarelsedrift  i ett sådant läge, kan avvisa ett krav på omröstning.
• Folkomröstningen är rådgivande för kommunfullmäktiges beslut, men bör också kvalitetssäkras genom ett krav på ett rimligt deltagande i valet. Kanske minst 50% är lagom?
• En folkomröstning i frågan skapar trygghet för de olika aktörerna förutom kommunen: myndigheter, regering och inte minst för SKB.

Givet att Strålsäkerhetsmyndigheten, Miljödomstolen och naturligtvis Regeringen är beredda att ge SKB ett tillstånd till byggande av ett förvar, är jag beredd att "kampanja" för ett ja i denna omröstning.Ja bästa läsare, detta är några av mina argument i denna fråga. Om Du har andra eller liknande tankar så kommentera gärna detta inlägg, här eller i något annat forum.

Vänligen eder bloggare Jacob

 

Källörskolan - min version

Frågan om ett eventuellt bevarande av Källörskolan, har under det senaste året seglat upp som en fråga i den lokala politiken i Östhammar. Lokala och regionala media har utnämnt denna fråga till en av de stora frågorna i kommunpolitiken. Det är inte svårt att förstå varför man gör det: Allt man kan begära ur ett journalistiskt perspektiv finns där, framför allt en påstådd friktionsyta i lokalsamhället där ideella krafter möts av en oförstående överhet representerad av kommunens styrande. Hela frågan eldas naturligtvis på av de som ytterligare vill öka friktionen för att göra sig själva synliga – de lokala oppositionspartierna. Jag tycker att det finns anledning för mig att beskriva min bild av historien bakom rubrikerna, för att också i bästa fall förtydliga mitt eget personliga agerande i frågan. För den som till äventyrs läser detta och inte är så insatt i de lokala turerna , ber jag om ursäkt i förväg. Det kommer att bli en hel del lokalt i denna skrivning.
 Bakgrund
I slutet av 1800-talet fanns en stark bad- och societetshuskultur i Roslagen. I Östhammar och Öregrund manifesterades detta bland annat med kall- och varmbadhus, samt genom att man också byggde så kallade societetshus. Dessa var nära kopplade till sommarsocieteten som besökte kuststäderna för att vila upp sig under sommaren. Societetshuset i Östhammar fungerade då framför allt som restaurant och allmän samlingslokal. Mer om detta kan du läsa på www.kallor.se som är bygdegårdsföreningens egen hemsida. Badhusepoken tynade bort i början av det nya seklet, så pass att man från och med mitten av trettiotalet började använda byggnaden för skoländamål. De sista decennierna under 1900-talet, fanns många klagomål från föräldrar på byggnadens kondition och ändamålsenlighet. Lokalerna användes skolan till och med vårterminen 2005.
  Bygdegårdsförening formeras
 Under 2004-05 bildades en förening för ”Societetshuset Källör”, vilken bland annat genomförde en stor namninsamling för bevarande. Föreningen ville arbeta för att förhindra rivning och för att på sikt restaurera byggnaden. Man inledde en dialog med kommunen om detta, men allteftersom tiden gick svalnade engagemanget av.
  Fortsatt dialog
 Undertecknad fick förmånen att tillträda posten som kommunstyrelseordförande i november 2006. I mars 2007 träffade jag två ledande representanter för föreningen som informerade om läget. Informationen som förmedlades var att de aktiva nu tagit ”time-out” och inte tänkte jobba aktivt med frågan. Mitt löfte till föreningsrepresentanterna var att informera föreningen om hur Östhammars kommun arbetar vidare med frågan. Samtidig inleddes ett programarbete av kommunen för att utveckla ”Östhammars Sjöfront”. Bakgrunden till detta var – och är- att besluta hur marken ska användas i och vid strandkanten i tätorten. I kommunfullmäktiges programbeslut, (där samtliga partier utom det lokala partiet SOS, var eniga) ingår att Källörstomten i framtiden ska användas för hotell och bostäder. Detta var första gången som det fattades ett formellt beslut om ”Sjöfronten” och dess användning, något som jag betraktar som en stor framgång.
  Hotellfrågan
Under tiden arbetade kommunledningen vidare med frågan om hotelletablering på tomten. Det fattades även beslut, om att bland annat med hjälp av en erfaren konsult, ta kontakt med marknadens viktiga aktörer. För att förbereda arbetet togs det fram ett prospekt vilket presenterade förutsättningarna för ett hotell i Östhammar. Du kan finna det här: http://www.skbmervarden.se/ladda-hem/hotell-osthammar.pdf I samband med att prospektet blev färdigt informerade jag föreningens representanter om att en hotelletablering var (och är) prioriterad av kommunledningen. Ett tjugotal seriösa intressenter kontaktades.
  Rivningsfrågan
 Under hela resan har användningen av den befintliga oanvända byggnaden varit omdiskuterad. Kommunen har inte någon användning av byggnaden och efterhand som kontakterna pågick med möjliga hotellintressenter framkom en idé om att riva byggnaden, för att förbereda för en hotelletablering. Beslut om rivning fattades av Tekniska nämnden 2012 och rivningslov beviljades därefter av Samhällsbyggnadsnämnden. Båda besluten överklagades och förvaltningsrätten upphävde rivningsbeslutet, med hänvisning till att man anser att frågan är av ”stor principiell natur” och därför ska fattas av kommunfullmäktige. I samband med detta återaktiverades bygdegårdsföreningen med delvis nya aktiva och en dialog inleddes med kommunledningen. Samtidigt anmäldes byggnaden av en privatperson till Länsstyrelsen, för prövning om den skulle förklaras som kulturminnesmärke.
  Dialog med bygdegårdsföreningen
 Undertecknad har sedan dess medverkat vid minst fem tillfällen för att föra en öppen och transparent dialog i frågan med bygdegårdsföreningen. Möten har skett såväl tillsammans med kommunstyrelsens arbetsutskott såsom kommunledningen. Min utgångspunkt var, och är, att inte dölja något som är väsentligt för den fortsatta processen. Så fort det finns ny information som påverkar processen ska alla berörde få reda på detta. Vid ett offentligt möte i början av juni 2013 utlovade jag att ingen försäljning av tomten ska ske utan information till föreningen.
  Resultat i hotellfrågan
 Strax efter midsommar fick kommunen äntligen napp! Ett företag – Millimeterarkitekter – med stor erfarenhet av att projektera hotell, visade ett starkt intresse för att bygga hotell samt så kallade seniorbostäder på Källörstomten. Informationen om detta genombrott nådde mig i början av augusti, då jag återkom efter semesterledighet. Här kritiserades jag för att ha undanhållit information om optionsavtalet. Jag undanhöll ingen information, då denna nådde mig först efter semestern. Två veckor senare informerades bygdegårdsföreningen om den senaste utvecklingen i frågan vid ett möte i kommunhuset. Vi kom då överens om att föreningen skulle ta fram en avsiktsförklaring/affärsplan för att visa att de har ett hållbart förslag för såväl investering som drift av en bygdegård i Källörskolan. I september antogs i kommunfullmäktige (med röstsiffrorna 42 - 4 ) ett optionsavtal med MM-arkitekter om en försäljning av tomten, under förutsättning att det finns en antagen detaljplan.
  Vad händer nu?
 I november 2013 beslutade så äntligen Länsstyrelsen i frågan om byggnadsminnesförklaring. Man anser inte att byggnaden kan förklaras som byggnadsminnesmärke. Länsstyrelsen undviker att ta ställning i sakfrågan utan påstår att kommunen som ägare, inte är intresserad av en minnesförklaring. Den 17 december besökte bygdegårdsföreingen så kommunstyrelsen arbetsutskott för att presentera sin avsiktsförklaring. Vi kom då överens om att genomföra en oberoende utvärdering av avsiktsförklaringen, för att se att den är hållbar på längre sikt. När den är klar diskuterar vi vidare. De fortsatta stegen i processen är: • Optionsavtalet skall vinna laga kraft • Detaljplanearbetet påbörjas • Den ekonomiska hållbarheten för en bygdegård analyseras enligt ovan • Om det är möjligt för ”optionsägaren” och att en kommande detaljplan kan innehålla såväl hotell, bostäder som societetshus, ta en diskussion mellan bygdegårdsföreningen och kommunen om en eventuell upplåtelse utan kommunalt ekonomiskt åtagande. Jag är glad och tacksam för att det finns många människor som engagerar sig i ideellt arbete för sin egen bygd. I den här frågan visar bygdegårdsföreningen en kraft och vilja att bidra till en positiv utveckling i Östhammar. Som kommunstyrelseordförande måste jag dock väga samman hela Östhammars kommuns alla olika behov och intressen. Det är viktigt att fortsätta den utmärkta dialog som finns med bygdegårdsföreningen och att vi tillsammans ska föra utvecklingen framåt.

Så här blev inledningen från mig till årets budgetdebatt: Fortsätter finanskrisen i Europa och världen? Ja det är frågan som många bedömare ställer sig. Ända sedan 2008 har världen skakats av finansiella chockvågor av olika slag. Nu senast ramlade USA – världens största ekonomi – över det så kallade budgetstupet, vilket fick till följd att staten inställde betalningarna under två veckor. Förutom den partipolitiska låsningen kring budgetbeslutet, fanns en helt annan orsak till haveriet: Det enorma budgetunderskott som landet finansierat år ut och år in med pengar från oljerika stater i mellanöstern samt med det kinesiska handelsöverskottet. Dessa länder har nämligen i huvudsak köpt de amerikanska statsobligationerna. I Europa har skuldkrisen, även den varit märkbar som bekant. Gigantiska budgetunderskott i Grekland, Irland, Spanien, Portugal och i Europas näst största ekonomi Italien har delvis förlamat den ekonomiska utvecklingen i Europa. Hittills har den europeiska centralbanken ECB framför allt med tyska pengar, garanterat valutakursen för Euron, vilket bidragit till en stabilisering av situationen i vår del av världen. Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Om man tog bort exporten skulle BNP falla med 50 procent. Det är också exporten som legat till grund för den välfärd som vi byggt och bygger upp. Detta gör dock Sverige mer känsligt än många andra länder för konjunktursvängningar i viktiga handelsländer. Drygt 56 procent av vår varuexport går till EU-länder. Tyskland, Storbritannien, de övriga nordiska länderna, Frankrike och Italien tillhör de länder som handlar mest av Sverige. USA köper ungefär lika mycket som Storbritannien gör. Hur ekonomin utvecklas i dessa länder är naturligtvis avgörande för svensk export. USA visar svaga tillväxtsiffror och Storbritannien har ännu inte nått upp till BNP-nivåerna innan finanskrisen. Tysklands ekonomi är i grunden stark men dras ner av skuldkrisen i euroländerna och den svaga utvecklingen i USA. Svensk ekonomi har hittills klarat sig bättre än de flesta jämförbara länder. Under de senaste åren har tillväxten i Sverige mattats av och just nu är tillväxten endast ca 0,5% på årsbasis. Östhammars kommun tillhör den mest expansiva delen av Sverige. Stockholms och Uppsala län ökar år från år sin relativa andel av svensk BNP. Det går alltså bra för vår del av landet och Östhammars kommun börjar bli en alltmer integrerad del av denna tillväxtregion. Det finns i dagsläget starkt stöd hos våra grannkommuner, kommunens företag och övriga regionala myndigheter och organisationer för att vi ska kunna utveckla även vår kommuns tillväxtpotential. Då erfordras som bekant än bättre infrastruktur och kollektivtrafik, något som inom några år ser ut att delvis infrias. Vårt enträgna arbete ger resultat och kommer att fortsätta än intensivare framöver. Det går även bra för Östhammars kommun. Den öppna arbetslösheten ligger runt 2%, en siffra som sticker ut i Sverige. För några veckor sedan var det bara fem kommuner som hade lägre arbetslöshet än Östhammars kommun! Det är något att vara genuint glad över och med ett än mer förbättrat samspel med den regionala arbetsmarknaden stor utpendling och inpendling, får vi även bättre förutsättningar att täcka de stora kompetensbehoven i företagen framöver. Aktuell befolkningsstatistik ger ett litet plus, på ca 50 personer, vilket ger oss utrymme att våga skriva upp befolkningsprognosen i långtidsbudgeten för de kommande åren. Östhammars kommun har ett starkt näringsliv med många stora och små välskötta företag. Sysselsättningsgraden är hög, och ungdomar kommer tidigt i i yrkeslivet i vår kommun. En av de största utmaningarna är kompetensbehoven i yrkeslivet. Skolan måste rusta alla barn och unga för att kunna komma in på arbetsmarknaden, trots att kompetensbehoven ökar för varje år. Östhammars kommun leds av en stark majoritet med höga ambitioner. I god samverkan med oppositionen strävar vi på med kommunens bästa för ögonen. Ända sedan kommunen bildades 1973 har det funnits en ibland stark ortsrivalitet som kan ta sig uttryck även i dagsfrågorna. Vår politik strävar efter att få en bra utveckling i hela kommunen, något som jag tycker att vi lyckas bra med. En dynamisk utveckling där landsbygden och de fem tätorterna utvecklas, var och en utifrån sina egna förutsättningar ger Östhammars kommun den speciella profil som vi vill se. Den mycket stora investeringsportfölj som kommunen tillsammans med sina bolag just nu har, kommer att skapa än bättre förutsättningar för den allsidiga utvecklingen som vi vill se. Låt mig ge några exempel på allt som är på gång: Men skolombyggnationerna på Österbyskolan och Frösåkersskolan kommer vi att få 4 stycken toppmoderna högstadier, vård och omsorgsboendet i Östhammar ger äldreomsorgen ändamålsenliga lokaler, planerat nytt huvudbibliotek i Östhammar, återuppbyggd ishall i Gimo, detaljplan för ombyggnad av Tallparksgården, nya anläggningar i hamnen i Hargshamn, nya hyresrätter i Österby och Alunda, nya tomtområden, och nya industriområden ger kommunen en plattfrom för att möta framtiden. Vi känner även en stark draghjälp från den privata sektorn som nu väljer att bygga nya bostäder och gör andra satsningar i vår kommun på ett sätt som vi inte skådat på många år. Hur återspeglas allt detta i det förslag till budget som ligger på kommunfullmäktiges bord idag? Ja låt mig nämna några egna reflektioner: Trots den svaga utvecklingen av skatteunderlaget har kommunstyrelsen valt att prioritera välfärdens centrala delar vård, skola och omsorg. Förslaget innehåller ett generellt påslag om 1 % för all kommunal verksamhet. För BUN och SN föreslås ett påslag om ytterligare 0,5% dvs ytterligare ca fyra miljoner kronor. För den ökade vårdtyngden, mat- och lokalkostnader i SN tillförs ytterligare ca 9 miljoner i ks förslag. BUN tillförs samtidigt 500 tusen för ökade matkostnader. Det blir fortsatt mycket tufft för kommunens ekonomi under år 2014. Löneökningarna ha beräknats till minst 2,6 %, och då huvuddelen av kostnaderna är personalkostnader kommer det fortsatt att krävas rationaliseringar i verksamheten. Det kommer således även fortsättningsvis att kräva ett starkt fokus på administrativa och strukturella förändringar, allt i enlighet med ett beslut som fullmäktige fattade inför 2013. Det föreliggande förslaget till beslut är en mycket expansiv budget vilket gör kommer att bidra till en förbättrad attraktivitet för både inflyttning och företagande. I kommunstyrelsens behandling av budgeten avstod oppositionen från att delta i beslutet. I förra veckan fick vi dock ett förslag från Moderaterna till justeringar i budgetbeslutet. Efter diskussion i majoritetsgruppen vill vi härmed lägga ett tilläggsyrkande till kommunstyrelsens förslag: Dock är detta en finansiellt svag budget som ger ett alltför lågt överskott för att kunna möta osäkerheter inför framtiden. Som jag pekar på förordet till budgeten måste vi arbeta hårt på att klara överskottsmålet. PÅ sikt kommer vi dessutom behöva ett större överskott på kanske tre till 4 % för att fortsatt orka med att utveckla Östhammars kommun på ett hållbart sätt.

Jag är besviken och arg

Kära läsare, det är tyvärr alltför sällan som jag skriver på min blogg. Men idag känner jag mig allt för provocerad för att låta bli. Så trots att det är ledighetstid just nu och jag borde låta politiken vila, så känner jag mig ändå kallad att skriva dessa rader. För Dig som läser detta och inte är intresserad av lokala frågor i Östhammars kommun, kanske jag ska avge en tidig varning om innehållet: Det handlar om en lokal kommunpolitisk fråga! Trots allt kan den ha viss allmängiltighet det får Du själv avgöra. Nu till saken: I februari månad råkade kommunen ut för en stor olycka. En ishall i Gimo rasade ihop, inte på grund av för mycket snö på taket, utan på grund av ett konstaterrat konstruktionsfel. Som tur var så skadades ingen person, men de materiella skadorna blev omfattande. Hallen ägs av kommunen och används framför allt för ishockey. Trots att byggnaden var väl försäkrad, beslutade försäkringsbolaget att inte ersätta kommunen för raset. Konstruktionsfelet var avgörande för att inte betala ut ersättningen, något som intygats även av oberoende analyser. Att återuppbygga hallen inklusive säkring av restvärden beräknades kosta ca femton miljoner kronor. I samband med en återuppbyggnad bör man samtidigt passa på att genomföra energiförbättrande åtgärder för ytterligare åtta miljoner. En helt ny motsvarande hall kostnadsberäknas till ca 35 – 40 miljoner kronor. Efter beredning togs ett beslut i kommunfullmäktige i juni om ett tillägg till investeringsbudgeten på 23 miljoner. Sammantaget ökar årskostnaden i driftsbudgeten ca 1,3 miljoner per år, en ansenlig summa som kommer idrotten och kommunen till godo. Detta om bakgrunden och nu till själva beslutsprocessen. Under hela beredningsprocessen fram till beslutet, har det funnits en stor oro hos de aktiva i ishockeyföreningen om att olyckan ska skada den värdefulla barn och ungdomsverksamheten som sker i Gimo. Ishockeyn bärs upp av ett stort intresse och ideellt arbete, samt en lång tradition vilket som i hög grad bidrar till att skapa ett bättre socialt sammanhang för hela kommunen. I Östhammars tätort finns även där en värdefull hockeyverksamhet som även den bidrar positivt till föreningslivet och samhörigheten. Intresset är alltid en färskvara när man arbetar med unga och det gäller att hålla igång träning och spelaktiviteter. Oron för en fördröjning har dock inte hindrat en omsorgsfull beredning av ärendet i fritidsnämnd och kommunstyrelse, för ett slutligt beslut i kommunfullmäktige. Under beredningen av ärendet har Miljöpartiet var kritiska till en återuppbyggnad. Detta har varit baserat på en kritik av att stödet till pojkidrotten och flickidrotten är väldigt ojämlik. Där kan Mp ha en poäng, men knappast i ett läge när en ishall störtat samman och det gäller att ta tillvara både verksamhet och restvärden. För mig framstår det som klart att Mp inte velat ha en återuppbyggd ishall i Gimo. Jag har stor respekt för en sådan åsikt, även om jag inte delar den. Det som jag däremot inte har respekt för är att Miljöpartiet – och även en majoritet av Moderaternas kommunfullmäktigegrupp – inte öppet säger nej till återuppbyggnaden. I stället försöker man att mörka denna sin åsikt genom att i kommunfullmäktige kräva återremiss, ivrigt understödda av M-gruppen. Så det senaste i detta krumbuktande: Miljöpartiet genom Paul Eskilsson överklagar beslutet om finansiering av återuppbyggnaden av ishallen. Miljöpartiet konstruerar i sin skrivelse några juridiska spetsfundigheter om jäv och brist på likabehandling av kommuninnevånare. Förutom att det fortfarande är lika fegt av Mp att inte kräva att hallen inte återuppbyggs så är det dessutom flera rena faktafel i överklagandet. Se länken till artikel i Uppsala Nya Tidning http://www.unt.se/osthammar/beslut-om-ny-ishall-overklagas-2513123.aspx Risken att återuppbyggnad och återstart av verksamheten nu försenas ordentligt är uppenbar. Det vore mycket renhårigare av Mp och de politiker som uppenbarligen är emot en återuppbyggnad att träda fram och spela med öppna kort. Det svaga ledarskapet och fegspelet från Miljöpartiet och deras anhängare i denna sakfråga, gynnar bara bypolitik och politikerförakt. Det är detta agerande som gjort mig och många andra besvikna och arg. Min egen förhoppning är nu att Mp drar tillbaka sitt överklagande så att upphandling och byggnation kan komma igång snarast. Allt för att de demokratiskt fattade besluten genomförs. En fråga som inte jag kan låta bli att ställa mig är: Hur hade Mp och framför allt den Moderata gruppen under ledning av Anna-Lena Söderblom (ordförande i Östhammars sportklubb) agerat om olyckan hade inträffat i Östhammar?