måndag 12 oktober 2009

Viljan att möta framtidens utmaningar

Östhammars kommun har föreslagits medfinansiera anläggandet av två nya järnvägspår på hela sträckan Tomteboda – Stockholm södra den s.k. Citybanan. Utbyggnaden av Citybanan är nödvändig för att utveckla hela Mälardalens kollektivtrafiksystem, då den nuvarande kapaciteten är alltför låg. Citybanan har länge utgjort en flaskhals för att kunna öka den spårbundna trafiken genom Stockholm, för att utveckla vår gemensamma storregionala arbetsmarknad. Hela projektet beräknas kosta svindlande 17 miljarder kronor. Projektet finansieras av staten med 13 md, Stockholmsregionen 2 md och 2 md av ett åttiotal omgivande kommuner och landsting, däribland Östhammars kommun med 12 miljoner. Statens motprestation, när regionen ställer upp med medfinansiering, är bland annat att bygga ett dubbelspår mellan Tomteboda och Kalhäll, samt att investera i en järnvägstunnel med dubbelspår under Gamla Uppsala, allt syftande till ökad kapacitet och framkomlighet. Staten har ett huvudansvar att finansiera infrastrukturs-uppbyggnaden i Sverige. I vissa fall kan det dock vara nödvändigt för kommuner och regioner att medverka vid vissa specifika satsningar som gynnar kommunens och regionens utveckling.

Östhammars kommun har åtagit sig att medverka i finansieringen av upprustningen av järnvägen mellan Örbyhus och Hargshamn då nyttan för kommunen och näringslivet är stor. Det nya signalsystem som ska införas med början år 2012 möjliggör även persontrafik på denna järnvägssträcka. Kommunen bör även åta sig att medfinansiera Citybanan då den på ett positivt sätt bidrar till att förbättra den spårbundna trafiken i vårt län och på sikt även i vår kommun. Det kommer alltså att bli möjligt för fler kommuninnevånare att dra nytta av Citybanans positiva effekter genom en möjlig kommande persontrafik.
Östhammars kommun har även tidigare medfinansierat statliga vägsatsningar genom besluten om förskottering av nybyggnation av väg 292 Hargshamn – Gimo, samt ombyggnationen väg 288 Jälla – Hov. Det avgörande för Östhammars kommun har varit och kommer att vara den kommunala nyttan av medfinansiering.
Östhammars kommun har länge varit underutvecklat när det gäller infrastruktur. Väg och järnvägsförbindelser måste förbättras. Kommunen har tidigare underlåtit att tillräckligt aktivt driva dessa frågor. Avgörande för framgång är att länets övriga kommuner, landstinget och Regionförbundet är beredda att stödja Östhammars kommun i arbetet. Under senare år har kommunen lyckats få en aktiv hjälp av de tidigare nämnda. Detta har givit resultat: Ombyggnad av väg 288 är högprioriterad i den kommande länstransportplanen och ett genomförandeavtal tecknas snart med bla. Banverket för en genomgripande upprustning av järnvägen Örbyhus-Hargshamn. Ingen av dessa förbättringar kan komma till stånd utan hjälp från länets övriga kommuner och landstinget. När nu kommuner och landsting i vår region önskar vår hjälp, så är det för mig självklart att Östhammars kommun ställer upp.

Det viktigaste argumentet för mig att säga ja till medfinansiering är ändå miljöargumentet. Spårbunden trafik utan kapacitetsproblem, är avgörande för hela vår regions konkurrenskraft. När det nu äntligen finns ett förslag till hur finansieringen för detta ska lösas, är det självklart att säga ja! Det är strutspolitik att stoppa huvudet i sanden och säga nej, med hänvisning till någon typ av princip som just nu verkar passa in i det politiska spelet om makt och inflytande.
En del politiker i Östhammars kommun har signalerat att de tänker säga nej till att medfinansiera Citybaneprojektet. Dessa personer tar på sig ett mycket stort ansvar för att i framtiden ytterligare isolera kommunen från regionen. Jag vill inte att Östhammars kommun ska stå kvar på perrongen när tåget mot framtiden går.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Grattis Östhammar till ett proaktivt kommunalråd !

Anonym sa...

Spännande att få ta del av dina tankar!

Paul sa...

Och när nästa propå om medfinansiering från staten kommer? Hur ska vi förhålla oss då?

Det här är en långtifrån enkel fråga kommunalt. Men jag tror perspektivet bör vara lite högre än det rent kommunala, vare sig det handlar om vår direkta nytta eller "tjänster och gentjänster".

Hur långt är vi beredda att gå ifråga om kommunal medfinansiering av statliga ansvar? Där är den riktigt svåra principiella frågan.