Man kan inte låta bli att få cyniskt spekulation om att EP-valet fortfarande känns som ett slags "kalle anka val". När man kan ta fram en politiker av Marit Paulsens typ som åsiktsmässigt verkligen har passerat "bäst före datum" och inte tillför något nytt över huvud taget, så kan man bli deprimerad. Med all respekt för det "vanliga" Folkpartiet, känns det som om fp lyckats att förpacka två ovanligt usla representanter - Marit P. och Cecilia Wickström - i något slags presentpack som tilltalat väldigt många. Tråkigt när det finns så många ovanligt dugliga politiker som skulle kunna fått chansen med en rimligare valrörelse. Olle Schmidt - för att forsätta på fp temat - är en mycket kompetent EP-politiker som gör stor nytta i Bryssel. Han blev no 3 för fp och kom alltså in. tur är väl det för fp och Bryssel. Jag önskar honom och hans lika kompetenta kollega i den liberal gruppen Lena Ek lycka till under de kommande fem åren.
När det gäller den andra seriösa vinnaren Miljöpartiet och där framför allt Carl Schlyter, så kan jag också önska honom lycka till. Han lär nog ändra inställning snart i utträdesfrågan och då gör han ännu mer nytta. En hårt arbetande och engagerad svensk förtroendevald i EP tillför mycket för vårt land. Hoppas att vi (c+mp) kan samarbeta mer tillsammans även i EP.
Nåväl, för de som då och då kollar denna blogg så beklagar jag att jag är så dålig på att skriva och uppdatera. Men jag gör mitt bästa. Den minnesgode har säkert noterat att Östhammars kommun nu kan bli en möjlig kommun för ett slutförvar av använt kärnbränsle. Jag ber att få återkomma till denna fråga.
För övrigt anser jag att vädret är fruktansvärt trist och kallt.
Lev väl
Jacob
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hoppsan!
Kramar till MP och kängor till FP? Politik är roligt, särskilt när man blir överraskad! :-)
Gröna gruppen och liberala gruppen samarbetar väl en del redan i parlamentet? En samarbete som vi får hoppas fortsätter i det brun-blåa parlament som nu tyvärr verkar ha valts. :-(
Jag får väl betraktas som en "grön dissident", men till skillnad från de flesta av mina partivänner tycker jag rätt bra om Marit Paulsen. Hennes arbete med livsmedelsdirektivet den tidigare perioden ingav en viss respekt i mina ögon.
Sen får vi verkligen hoppas att käre Carl inte överger sitt EU-motstånd. En organisation med så uppenbara demokratiska problem och stormaktsambitioner behöver desperat sina systemkritiker. Världen är alltför full av fartblinda makthavare som bara ser kortsiktiga vinster framför ögonen.
Allt gott!
Skicka en kommentar