En sommarresa

Jag har varit på resa i sommar. Inte en särskilt märkvärdig semesterresa, men en resa som fick mig att reflektera över sakernas tillstånd och vilket varierande land vi lever i. Jag har besökt Västervik och Vadstena under några lugna sommardagar. Varför besöka två stillsamma småstäder på sin semester, när det finns så många spännande häftiga världsstäder att besöka kan man undra? Skälen att besöka just V & V denna gång var av familjekaraktär och resan styrdes först mot Västervik.

Västervik är en stad som liksom Östhammar och Öregrund ligger vid havet. Med en stark inriktning på turism och företagande finns stora likheter med vår kommun. Något som dock var slående var de enastående blomsterkreationerna i alla små parker och grönområden. Man häpnar! Det är verkligen inbjudande att besöka denna vackra stad! Dom kan där varför kan inte vi? Har vi verkligen försökt att skapa något så positivt och fint med – som det verkar – tämligen små medel?

Efter en övernattning på ett av stadens vandrarhem styrde vi kosan mot Vadstena, denna urgamla ”kultplats” vid Vätterns strand. Vadstena har allt av andlighet som man kan önska. Heliga Birgitta och hennes efterföljande uttolkare av katolskt och protestantiskt slag, har lyckats att fylla platsen med en särskild känsla av närvaro. Den enorma klosterkyrkan, som verkligen indikerar platsens stora religiösa betydelse, är en skapelse som stämmer till eftertanke och andakt. Förutom allt det andliga har Vadstena en operaakademi för unga sångare och musiker som jag besökt vid flera tillfällen. Denna gång framfördes en vibrerande barockopera som fyllde betraktaren med en sagolik känsla av närvaro. Operan, skriven av Händel, handlar om kung Saul i bibelns gamla testamente som drabbas av en räcka intriger i ett sjusärdeles sprakande musikfyrverkeri. Akademien drar varje år en stor skara besökare till Vadstena, samt bidrar genom sin stora lyskraft att sätta Vadstena på världskartan. Sverige har många världsstjärnor i operavärlden vilka startat sin karriär på Vadstenaakademien.

Uppfylld av allt häftigt som jag sett vänder jag åter kosan mot Östhammar med tankar och inspiration att fortsätta ledighet och senare arbete.