Så här blev inledningen från mig till årets budgetdebatt: Fortsätter finanskrisen i Europa och världen? Ja det är frågan som många bedömare ställer sig. Ända sedan 2008 har världen skakats av finansiella chockvågor av olika slag. Nu senast ramlade USA – världens största ekonomi – över det så kallade budgetstupet, vilket fick till följd att staten inställde betalningarna under två veckor. Förutom den partipolitiska låsningen kring budgetbeslutet, fanns en helt annan orsak till haveriet: Det enorma budgetunderskott som landet finansierat år ut och år in med pengar från oljerika stater i mellanöstern samt med det kinesiska handelsöverskottet. Dessa länder har nämligen i huvudsak köpt de amerikanska statsobligationerna. I Europa har skuldkrisen, även den varit märkbar som bekant. Gigantiska budgetunderskott i Grekland, Irland, Spanien, Portugal och i Europas näst största ekonomi Italien har delvis förlamat den ekonomiska utvecklingen i Europa. Hittills har den europeiska centralbanken ECB framför allt med tyska pengar, garanterat valutakursen för Euron, vilket bidragit till en stabilisering av situationen i vår del av världen. Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Om man tog bort exporten skulle BNP falla med 50 procent. Det är också exporten som legat till grund för den välfärd som vi byggt och bygger upp. Detta gör dock Sverige mer känsligt än många andra länder för konjunktursvängningar i viktiga handelsländer. Drygt 56 procent av vår varuexport går till EU-länder. Tyskland, Storbritannien, de övriga nordiska länderna, Frankrike och Italien tillhör de länder som handlar mest av Sverige. USA köper ungefär lika mycket som Storbritannien gör. Hur ekonomin utvecklas i dessa länder är naturligtvis avgörande för svensk export. USA visar svaga tillväxtsiffror och Storbritannien har ännu inte nått upp till BNP-nivåerna innan finanskrisen. Tysklands ekonomi är i grunden stark men dras ner av skuldkrisen i euroländerna och den svaga utvecklingen i USA. Svensk ekonomi har hittills klarat sig bättre än de flesta jämförbara länder. Under de senaste åren har tillväxten i Sverige mattats av och just nu är tillväxten endast ca 0,5% på årsbasis. Östhammars kommun tillhör den mest expansiva delen av Sverige. Stockholms och Uppsala län ökar år från år sin relativa andel av svensk BNP. Det går alltså bra för vår del av landet och Östhammars kommun börjar bli en alltmer integrerad del av denna tillväxtregion. Det finns i dagsläget starkt stöd hos våra grannkommuner, kommunens företag och övriga regionala myndigheter och organisationer för att vi ska kunna utveckla även vår kommuns tillväxtpotential. Då erfordras som bekant än bättre infrastruktur och kollektivtrafik, något som inom några år ser ut att delvis infrias. Vårt enträgna arbete ger resultat och kommer att fortsätta än intensivare framöver. Det går även bra för Östhammars kommun. Den öppna arbetslösheten ligger runt 2%, en siffra som sticker ut i Sverige. För några veckor sedan var det bara fem kommuner som hade lägre arbetslöshet än Östhammars kommun! Det är något att vara genuint glad över och med ett än mer förbättrat samspel med den regionala arbetsmarknaden stor utpendling och inpendling, får vi även bättre förutsättningar att täcka de stora kompetensbehoven i företagen framöver. Aktuell befolkningsstatistik ger ett litet plus, på ca 50 personer, vilket ger oss utrymme att våga skriva upp befolkningsprognosen i långtidsbudgeten för de kommande åren. Östhammars kommun har ett starkt näringsliv med många stora och små välskötta företag. Sysselsättningsgraden är hög, och ungdomar kommer tidigt i i yrkeslivet i vår kommun. En av de största utmaningarna är kompetensbehoven i yrkeslivet. Skolan måste rusta alla barn och unga för att kunna komma in på arbetsmarknaden, trots att kompetensbehoven ökar för varje år. Östhammars kommun leds av en stark majoritet med höga ambitioner. I god samverkan med oppositionen strävar vi på med kommunens bästa för ögonen. Ända sedan kommunen bildades 1973 har det funnits en ibland stark ortsrivalitet som kan ta sig uttryck även i dagsfrågorna. Vår politik strävar efter att få en bra utveckling i hela kommunen, något som jag tycker att vi lyckas bra med. En dynamisk utveckling där landsbygden och de fem tätorterna utvecklas, var och en utifrån sina egna förutsättningar ger Östhammars kommun den speciella profil som vi vill se. Den mycket stora investeringsportfölj som kommunen tillsammans med sina bolag just nu har, kommer att skapa än bättre förutsättningar för den allsidiga utvecklingen som vi vill se. Låt mig ge några exempel på allt som är på gång: Men skolombyggnationerna på Österbyskolan och Frösåkersskolan kommer vi att få 4 stycken toppmoderna högstadier, vård och omsorgsboendet i Östhammar ger äldreomsorgen ändamålsenliga lokaler, planerat nytt huvudbibliotek i Östhammar, återuppbyggd ishall i Gimo, detaljplan för ombyggnad av Tallparksgården, nya anläggningar i hamnen i Hargshamn, nya hyresrätter i Österby och Alunda, nya tomtområden, och nya industriområden ger kommunen en plattfrom för att möta framtiden. Vi känner även en stark draghjälp från den privata sektorn som nu väljer att bygga nya bostäder och gör andra satsningar i vår kommun på ett sätt som vi inte skådat på många år. Hur återspeglas allt detta i det förslag till budget som ligger på kommunfullmäktiges bord idag? Ja låt mig nämna några egna reflektioner: Trots den svaga utvecklingen av skatteunderlaget har kommunstyrelsen valt att prioritera välfärdens centrala delar vård, skola och omsorg. Förslaget innehåller ett generellt påslag om 1 % för all kommunal verksamhet. För BUN och SN föreslås ett påslag om ytterligare 0,5% dvs ytterligare ca fyra miljoner kronor. För den ökade vårdtyngden, mat- och lokalkostnader i SN tillförs ytterligare ca 9 miljoner i ks förslag. BUN tillförs samtidigt 500 tusen för ökade matkostnader. Det blir fortsatt mycket tufft för kommunens ekonomi under år 2014. Löneökningarna ha beräknats till minst 2,6 %, och då huvuddelen av kostnaderna är personalkostnader kommer det fortsatt att krävas rationaliseringar i verksamheten. Det kommer således även fortsättningsvis att kräva ett starkt fokus på administrativa och strukturella förändringar, allt i enlighet med ett beslut som fullmäktige fattade inför 2013. Det föreliggande förslaget till beslut är en mycket expansiv budget vilket gör kommer att bidra till en förbättrad attraktivitet för både inflyttning och företagande. I kommunstyrelsens behandling av budgeten avstod oppositionen från att delta i beslutet. I förra veckan fick vi dock ett förslag från Moderaterna till justeringar i budgetbeslutet. Efter diskussion i majoritetsgruppen vill vi härmed lägga ett tilläggsyrkande till kommunstyrelsens förslag: Dock är detta en finansiellt svag budget som ger ett alltför lågt överskott för att kunna möta osäkerheter inför framtiden. Som jag pekar på förordet till budgeten måste vi arbeta hårt på att klara överskottsmålet. PÅ sikt kommer vi dessutom behöva ett större överskott på kanske tre till 4 % för att fortsatt orka med att utveckla Östhammars kommun på ett hållbart sätt.

Jag är besviken och arg

Kära läsare, det är tyvärr alltför sällan som jag skriver på min blogg. Men idag känner jag mig allt för provocerad för att låta bli. Så trots att det är ledighetstid just nu och jag borde låta politiken vila, så känner jag mig ändå kallad att skriva dessa rader. För Dig som läser detta och inte är intresserad av lokala frågor i Östhammars kommun, kanske jag ska avge en tidig varning om innehållet: Det handlar om en lokal kommunpolitisk fråga! Trots allt kan den ha viss allmängiltighet det får Du själv avgöra. Nu till saken: I februari månad råkade kommunen ut för en stor olycka. En ishall i Gimo rasade ihop, inte på grund av för mycket snö på taket, utan på grund av ett konstaterrat konstruktionsfel. Som tur var så skadades ingen person, men de materiella skadorna blev omfattande. Hallen ägs av kommunen och används framför allt för ishockey. Trots att byggnaden var väl försäkrad, beslutade försäkringsbolaget att inte ersätta kommunen för raset. Konstruktionsfelet var avgörande för att inte betala ut ersättningen, något som intygats även av oberoende analyser. Att återuppbygga hallen inklusive säkring av restvärden beräknades kosta ca femton miljoner kronor. I samband med en återuppbyggnad bör man samtidigt passa på att genomföra energiförbättrande åtgärder för ytterligare åtta miljoner. En helt ny motsvarande hall kostnadsberäknas till ca 35 – 40 miljoner kronor. Efter beredning togs ett beslut i kommunfullmäktige i juni om ett tillägg till investeringsbudgeten på 23 miljoner. Sammantaget ökar årskostnaden i driftsbudgeten ca 1,3 miljoner per år, en ansenlig summa som kommer idrotten och kommunen till godo. Detta om bakgrunden och nu till själva beslutsprocessen. Under hela beredningsprocessen fram till beslutet, har det funnits en stor oro hos de aktiva i ishockeyföreningen om att olyckan ska skada den värdefulla barn och ungdomsverksamheten som sker i Gimo. Ishockeyn bärs upp av ett stort intresse och ideellt arbete, samt en lång tradition vilket som i hög grad bidrar till att skapa ett bättre socialt sammanhang för hela kommunen. I Östhammars tätort finns även där en värdefull hockeyverksamhet som även den bidrar positivt till föreningslivet och samhörigheten. Intresset är alltid en färskvara när man arbetar med unga och det gäller att hålla igång träning och spelaktiviteter. Oron för en fördröjning har dock inte hindrat en omsorgsfull beredning av ärendet i fritidsnämnd och kommunstyrelse, för ett slutligt beslut i kommunfullmäktige. Under beredningen av ärendet har Miljöpartiet var kritiska till en återuppbyggnad. Detta har varit baserat på en kritik av att stödet till pojkidrotten och flickidrotten är väldigt ojämlik. Där kan Mp ha en poäng, men knappast i ett läge när en ishall störtat samman och det gäller att ta tillvara både verksamhet och restvärden. För mig framstår det som klart att Mp inte velat ha en återuppbyggd ishall i Gimo. Jag har stor respekt för en sådan åsikt, även om jag inte delar den. Det som jag däremot inte har respekt för är att Miljöpartiet – och även en majoritet av Moderaternas kommunfullmäktigegrupp – inte öppet säger nej till återuppbyggnaden. I stället försöker man att mörka denna sin åsikt genom att i kommunfullmäktige kräva återremiss, ivrigt understödda av M-gruppen. Så det senaste i detta krumbuktande: Miljöpartiet genom Paul Eskilsson överklagar beslutet om finansiering av återuppbyggnaden av ishallen. Miljöpartiet konstruerar i sin skrivelse några juridiska spetsfundigheter om jäv och brist på likabehandling av kommuninnevånare. Förutom att det fortfarande är lika fegt av Mp att inte kräva att hallen inte återuppbyggs så är det dessutom flera rena faktafel i överklagandet. Se länken till artikel i Uppsala Nya Tidning http://www.unt.se/osthammar/beslut-om-ny-ishall-overklagas-2513123.aspx Risken att återuppbyggnad och återstart av verksamheten nu försenas ordentligt är uppenbar. Det vore mycket renhårigare av Mp och de politiker som uppenbarligen är emot en återuppbyggnad att träda fram och spela med öppna kort. Det svaga ledarskapet och fegspelet från Miljöpartiet och deras anhängare i denna sakfråga, gynnar bara bypolitik och politikerförakt. Det är detta agerande som gjort mig och många andra besvikna och arg. Min egen förhoppning är nu att Mp drar tillbaka sitt överklagande så att upphandling och byggnation kan komma igång snarast. Allt för att de demokratiskt fattade besluten genomförs. En fråga som inte jag kan låta bli att ställa mig är: Hur hade Mp och framför allt den Moderata gruppen under ledning av Anna-Lena Söderblom (ordförande i Östhammars sportklubb) agerat om olyckan hade inträffat i Östhammar?

Apropå ett omdiskuterat idéprogram

Det är alldeles väldigt, vilken mediahype det blivit omkring förslaget till nytt idéprogram för Centerpartiet. Under 2011 och 2012 arbetade M och S fram var sina idéprogram. Socialdemokraternas största bedrift i sammanhanget var enligt media att man lyckades varumärkesskydda begreppet ”den nordiska modellen”, till stor nesa för Moderaterna. Vem minns över huvud taget något av den debatt som borde ha förts, inte minst i media. Den aktuella mediadebatten visar att Centerpartiets idéprogramsförslag är intressant och utmanande. Dessutom är det tydligt att vårt parti är relevant för många människor i Sverige både inom och utom partiet. Jag är fascinerad över den enorma uppmärksamhet detta väckt. Det finns onekligen en hel del ganska provocerande skrivningar i förslaget jag uppfattar som stolligheter. När man lyssnar på programgruppens ordförande Per Ankersjö i dagens lördagsintervju i P1, så kan jag ha större förståelse för idén bakom provokationerna. PA är i intervjun mycket tydlig med vad han och gruppen velat åstadkomma; att få igång en debatta om de långsiktiga målsättningarna och idéerna i Centerpartiet. Lyssna gärna på följande länk. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4381&artikel=5402526 Jag tänker här själv kommentera några av mina tankar om programmets innehåll. Håll till godo: • Till stora delar är innehållet i programmet bra och bidrar till att mejsla ut en framtidsinriktad politik för framtiden. Centerpartiet har alltid stått på den enskildes sida, mot onödig centralmakt och överhet. Vi har en stark tradition ända sedan partiet bildades 1912 av att värna frihet för den enskilda människan och rätten att fatta egna beslut så långt möjligt. I vårt parti finns även en övertygelse om att värna välfärden för alla medborgare och för att vi på olika sätt bland annat via skatter, ska bidra till en stark grundtrygghet för alla. Frihet är viktigt för individen, men ansvar för det gemensamma är lika viktigt för ett framgångsrikt Sverige. Idéprogrammet betonar även den avgörande betydelsen av ett starkt samarbete med den ideella och privata sektorn för att framgångsrikt kunna lösa välfärdsuppdraget. • I programmet saknas dock en tydlig bild av hur en grundtrygghet bör se ut. Det är ett mycket tveksamt förslag att grundtryggheten ska se olika ut i olika kommuner och regioner. En av nationalstatens viktigaste funktioner är att garantera likvärdighet för medborgarna. Inte minst ur ett landsbygdsperspektiv måste detta uppfyllas. Staten ska blanda sig i hur välfärdsuppdraget löses genom relevant lagstiftning. Statlig styrning genom lagar och regler, ska garantera offentlig service för hela vårt land. Programmet ifrågasätter en del av den statliga styrningen, vilket i sig är angeläget. Kärnan i förslaget är den enskildes rätt att välja mer själv, vilket är alldeles utmärkt. Men det gemensamma ansvaret måste betonas tydligare. • Visionen om en allt större öppenhet mot omvärlden är verkligen värd att bejaka. Under de senaste åren har Sverigedemokraterna tillåtits att sätta agendan i dessa frågor. Det är viktigt med ökad rörlighet för kapital,varor, tjänster och människor. En ökad globalisering bidrar starkt till att lyfta människor ur fattigdom i utvecklingsländer. Våra nya svenskar har tillfört oändligt mycket av nya resurser och inte minst nya perspektiv. Att som i programmet föreslå en helt fri och oreglerad invandring är dock realistiskt. Det finns flera anledningar till detta förhållningssätt. Det finns ett starkt samband mellan bra integration och en väl fungerande arbetsmarknad med lägre trösklar för inträde, integration och språkkunskaper. Sverige måste även ha ett mer robust välfärdssystem som klarar dessa påfrestningar. Den tidigare införda möjligheten till arbetskraftsinvandring är positiv och bör behållas. Idéprogrammet pekar dock ut en bra kompassriktning för partiets arbete i dessa frågor. • Programmets avsnitt om miljö och grön tillväxt är bra. Partiprogrammet som som kommer att följa av idéprogrammet måste skapa tydlighet när det gäller hur det ska kosta företag mer att inte tänka på miljön och klimatet. De gröna näringarnas betydelse för klimatomställningen bör betonas tydligare. • Förslaget om ett plattare skattesystem är tveksamt. Det är relevant med en progressivitet i beskattningssystemet. De som tjänar mer bör betala en högre skatteandel än de som tjänar mindre. En viktig drivkraft för att arbetslinjen ska kunna realiseras är att de med de lägsta inkomsterna får minskande skatt. Samtidigt bör pensionerna för de med lägst pension höjas. Det skapar en tydlig rättviseprofil i idéprogrammet, helt i linje med Centerpartiets socialliberala tradition. • Förslaget om privatliv, giftemål och arvsrätt betraktar är rent nonsens. Förslaget är ogenomtänkt och saknar helt barnperpektivet. Att ta bort arvsrätt och tillåta månggifte skulle på ett radikalt sätt försämra skyddet för de mest utsatta. Hela ramverket för familjerätten skulle tas bort och göra barn och makar delvis rättslösa. I intevjun med per Ankersjö pekar han ut detta förslag som en ”indikator” på att ”staten inte ska blanda sig i människors privatliv för mycket”. Han kan ha en viss poäng i detta, men det blir tyvärr ett löjeväckande resultat. • Förslaget om att slopa skolplikten förefaller ogenomtänkt. Även i detta förslag saknas barnperspektivet. Har verkligen programgruppen haft barnens bästa för ögonen? Skolplikten ska självklart finnas kvar och föräldrarna ska få en klarare skyldighet att sörja för att barnen går i skolan.

Med anledning av artikeln i UNT angående Vattenfalls ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om att utreda förutsättningarna för att bygga 1-2 ersättningsreaktorer. I UNT blev mina åsikter i denna fråga nedkortade. För att klargöra för den intresserade är min egen position i denna fråga följande: De fyra regeringspartierna kom 2009 överens i den så kallade energiuppgörelsen om att förbudet mot att bygga ny kärnkraft i Sverige ska tas bort. Så har också skett vilket enligt överenskommelsen bygger på följande två grundförutsättningar: • Kärnkraft kan byggas men finansieras av reaktorägarna fullt ut dvs. inga mer statliga subventioner. • Samtidigt genomförs en massiv satsning på förnybara energikällor såsom sol, vind och biobränslen med verkligt långsiktiga åtaganden från samhällets sida. Min egen och Centerpartiets position är att den sannolika utvecklingen är att de förnybara energikällorna under överskådlig tid kommer att vara ”vinnare” även om det naturligtvis kommer att ta tid. Sedan 2009 har framför allt Folkpartiet positionerat sig som kärnkraftsförespråkare no 1 under parollen ”Vi måste satsa på kärnkraft”. Det är dock väldigt oklart vilka vi är och om man fortfarande ställer upp bakom energiöverenskommelsen. Vad Fp hittills mörkat på, är vad man tycker om subventioner, avfallsfrågor och liknande. Industrin har hittills varit mycket passiv i frågan. Vattenfall, EON och Fortum har inte agerat alls i denna fråga, vilket visar att man är genuint osäker på lönsamhet och framför allt behov, i form av efterfrågan på kärnkraftsel i framtiden i Sverige och på den europeiska elmarknaden. När nu Vattenfall ansökt hos SSM om att få utreda förutsättningarna för byggande av ersättningreaktorer är detta mycket välkommet. Det är först då som klarhet vinns i denna fråga. SSM har nu att besvara, bland annat vilka nya hårdare säkerhetskrav man kommer att ställa. Vidare måste finansiering och planering av avfallshanteringen för de nya reaktorerna att behöva presenteras. Huruvida Vattenfall eller andra hugade till sist kommer att ta fram de mycket stora resurser som krävs för nybygge återstår att se. Personligen är jag fortfarande mycket nöjd med riksdagens energipolitiska beslut som nu äntligen har börjat fylla igen de mer än 40 år gamla skyttegravarna i kärnkraftsfrågan. Den som vill lära av de få exempel som finns på nybyggd kärnkraft bör åka 30 mil över Östersjön till Eurajoki. Där går projektet med att bygga en ny reaktor med snigelfart och med enorma fördyringar. Lev väl hälsar er vän i sommabrisen

Idag fick jag förmånen att hålla ett tal vid firandet av nationaldagen på Hembygdsgården i Österbybruk. Det blev en fin stund för eftertanke. Lägger ut mitt tal här för att det kanske intresserar någon.Talet föregick invigningen av den nya Hasse Gille stämmen som idag startas för att stärka folkmusitraditionen i Österbybruk till Hasse Gilles ära. Därför sitter Hasse själv på scen. Kära Nationaldagsfirare! Välkomna hit till Hembygdsgården för att fira vår Nationaldag. Jag känner mig mycket hedrad och stolt över att få hålla detta högtidstal. Det är för mig en stund av eftertanke och allvar som jag hoppas att Ni vill dela med mig. Tidigare har vi firat svenska flaggans dag, men från och med 1983 har vi en officiell nationaldag som numera är röd dag i almanackan. Jag tror att de flesta av Er, kära åhörare någon gång har hört om den historiska bakgrunden till varför vi just firar den sjätte juni: 6 juni 1523 då Gustav Vasa lade grunden till nationalstaten Sverige samt den 6 juni 1809 då vi fick en regeringsreform som gjorde slut på enväldet och slog fast flera av de moderna medborgerliga fri- och rättigheterna. Detta är verkligen något att med rätta vara stolt över, något som jag återkommer till lite senare i mitt tal. Vår flagga är, efter danskarnas, den äldsta i världen. Den skapades under 1400-talet som en motståndsflagga i kriget mot danskarna. Sedan 1893 har den varje år firats den 6 juni. Med ovanstående i betraktande så skulle man kunna kalla den 6:e juni för vårt lands födelsedag och då någon fyller år är det som bekant inte dagen man firar utan faktiskt personen, eller i dagens fall, vårt land som vi faktiskt firar idag. De flesta av jordens nationer har fötts efter det andra världskriget. Nationen Sverige är ett av Europas och världens äldsta länder. Dock har Sverige inte alltid sett ut som det gör idag. Våra gränser, vårt språk, vår demokrati och yttrandefrihet, vårt välstånd har vi inte fått gratis. Mycket hårt arbete av tidigare generationer, många och blodiga krig, kompromisser och förhandlingar har givit oss det vi har idag. Att vi dessutom är ett av de länder som har haft längst period utan krig – över 200 år – är fantastiskt och i sig något som är värt att fira. Vad ska vi då fira idag den sjätte juni vår Nationaldag? Vi ska fira att vi lever i ett fritt land som heter Sverige, en nation med endast 9 miljoner innevånare, men som ändå låtit höra tala om sig i världen. Sverige är – med alla sina fel och brister ändå ett av världens mest demokratiska, jämlika och jämställda länder. Vårt land är långt ifrån perfekt men ingen annan stans har kvinnan samma själklara och tydliga ställning som i Sverige. Ingen annan stans lyssnar man och tar hänsyn till barn som i Sverige. Jag är stolt att vi som första land i världen införde ett strikt förbud mot barnaga för mer än tjugo år sedan. I vårt land är makthavarna fortfarande mycket tillgängliga och våra göranden och låtande är dessutom strikt övervakade av media. Hos oss hade bönderna tidigt plats i riksdagen, svenska bönder var aldrig livegna som i Ryssland, Tyskland eller i Danmark. Den jordägande adelns makt bröts tidigt. Vår demokrati har vuxit fram utifrån en långt och målmedvetet arbete av något som är tämligen unikt för Sverige: folkrörelserna. Smaka på det ordet : folkrörelser. Folk i rörelse har under flera århundraden erövrat demokrati, religionsfrihet, jämställdhet, jämlikhet, nykterhet, och folkbildning. Vårt samhälle har utvecklats efter förhandlingar, och samförstånd, ibland påskyndade av strejker och demonstrationer, men aldrig med revolution eller inbördeskrig. Detta är den svenska traditionen. Vi får dock aldrig slå oss till ro och ta demokratin för given. Tillsammans har vi ett stort ansvar för att demokratin hålls levande. Var och en av oss måste våga vara demokrater, våga ta debatten med de som vill inskränka på människors frihet. Tillsammans måste vi skapa bilden av ett Sverige som ett öppet samhälle, öppet mot medborgarna och mot omvärlden. Vårt land ska vara öppet och välkomnande. Alla människors lika värde är den viktigaste utgångspunkten för mitt eget politiska engagemang och för det folkrörelseparti som jag representerar. Denna värdegrund finns också i andra demokratiska partiers program. Vi har idag all anledning att påminna os själva om att alla behövs i samhällets gemenskap och för utvecklingen av vårt land. Låt oss gemensamt motverka de krafter som vill härska genom oriktiga fakta, enkelspårigt resonemang och söndring, som vill dela upp oss som bor i Sverige i onda och goda utifrån ursprung, hår- eller hudfärg och utifrån språk och kultur. Vi måste ständigt fortsätta att värna vårt demokratiska samhälle. Österbybruk är ett fantastiskt gott exempel på ett vibrerande och aktivt lokalsamhälle i Sverige och i Östhammars kommun. Här finns många mycket aktiva invånare som genom sina traditioner av samverkan, dagligen genomför allt det som demokratin står för. Aktiva små och stora företag, livskraftiga folkrörelser och lokala föreningar samt en aktiv utvecklingsgrupp. De starka traditionerna av arbete och inte minst kultur, binder ihop bygdens folk och verkar lockande och inbjudande för besökaren. När jag berättar om Österbybruk för människor utanför kommunen så nämns ofta den traditionen av gruvdrift och järnbruk. Något annat som ofta nämns är den starka folkmusiktraditionen, främst manifesterad genom nyckelharpsstämman i juni. Nu får vi dessutom med start idag Hasse Gille stämman att lägga till allt det övriga. Nästa vecka passeras en milstolpe i Österbys historia genom återinvigningen av Dannemora Gruva. Jag har haft förmånen att leva och verka i en helt annan världsdel Afrika och i helt andra kulturer. I de flesta unga nationer som finns på denna kontinent är nationaldagen och nationalstaten något som firas rejält. Jag har sedan länge förvånats över den ovana och förvåning som nationaldagen skapat hos oss svenskar. Ingenstans skapar den egna nationalsången sådan förvirring. Ingen annan stans frågar invånarna varför man ska ha en nationaldag eller känner sig generade över att hissa den egna flaggan. Nu när den 6 juni blivit helgdag är det på tiden att alla som bor i Sverige och alla svenskar i utlandet vågar visa stolthet över vårt eget land. Det är varken insnöat eller reaktionärt. Vårt Sverige står för demokrati, öppenhet, solidaritet och jämlikhet. Sverige är fantastiskt, det ska vi fira. Ett fyrfaldigt leve för Sverige! Det leve

En eftertanke efter ett kommunalt arbetsår

Hej kära Bloggläsare.
Jag är inte en flitig bloggare som Du säkert noterat. Då och då blir det några rader och nedan finner Du diverse kommunalgubbetankar utifrån mitt uppdrag som kommunalråd. Det är naturligtvis ganska inåtvänt mot vår kommun, men kanske Du kan finna något av intresse i alla fall. Hör gärna av Dig med synpunkter till mig:

Huvuduppdraget för Östhammars kommun är att dagligen, oavsett konjunktursvängningar, leverera välfärd av hög kvalitet. Medborgarna har högt ställda förväntningar på dessa leveranser i form av utbildning, omsorg, vård, vägar, vatten, avlopp mm. Dessutom förväntar sig medborgarna en aktiv kommun som ställer sig i fronten för en positiv utveckling av hela regionen. De höga kvalitetskraven ställer krav på en ändamålsenlig organisation som är effektiv och använder de tillgängliga resurserna på ett bra sätt. I den kommunala organisationen måste vi alltid ha detta för ögonen. Därför är det glädjande att vi nu tagit steg för att jobba smartare; LEAN-arbete har påbörjats, Projekt kultur & värderingar har påbörjats tillsammans med ett omfattande arbete för att mäta kvalitet i alla sammanhang där kommunen levererar till medborgarna.

För att kunna leverera dessa tjänster i framtiden måste vi kunna säkerställa resurser. Att dra nytta av varandras kompetenser och erfarenheter över gränser är ett centralt tema för en modern lärande organisation. Att ständigt ifrågasätta vad kommunen gör för att kunna förbättra verksamheten, är ett av de förtroendevaldas viktigaste uppdrag och vi gör detta på medborgarnas uppdrag. Medarbetarna i vår organisation har ett delat ansvar för att se till att vi tillsammans levererar rätt tjänster och till rätt kostnad. Vi har hittills gjort det bra, men behöver skapa ett starkare fokus på kostnader och kvalitet. En stor utmaning är att vår kommun är och kommer att vara mycket decentraliserad. Verksamheten finns på många ställen vilket skapar stora ekonomiska utmaningar. Det gäller såväl skolor som omsorg, infrastruktur och simhallar.

Ur ett mer strikt kommunalekonomiskt perspektiv har 2011 varit något av ett mellanår. Kommunen har inte lyckats med att skapa ett tillräckligt överskott. Jämfört med budget skiljer det ca 0,5 miljoner, men det är ett alltför svagt resultat för att vara hållbart i längden. Kommunfullmäktiges målsättning om + 2% betyder att vi bör ha ca 20 miljoner i överskott. Detta överskott behövs för att kunna möta framtida utmaningar och inte minst för att kunna självfinansiera våra investeringar. I budgetarbetet för 2013 kommer vi att ha ett starkt fokus på ett bättre resultat, där samtliga förvaltningar kommer att vara engagerade.

-------------------------
Så här skriver jag i ett förord till kommunens årsredovisning. Det finns så mycket mer att tillägga om allt det som görs och behöver göras, men det får man göra en annan gång.

En julbetraktelse i alla enkelhet

Kära läsare

Tiden går alldeles för fort. Mycket vatten hinner rinna under broarna innan man kommer sig för att tänka efter. Men vid jul och nyår så får man anledning att reflektera lite mer än annars. Sålunda:

En liten hälsning från mig inför den stundande högtiden kommer här. Jag vill med dessa rader beskriva lite av allt det positiva som händer i vår kommun just nu. Några axplock


• Dannemora Gruvas kommersiella genombrott under 2012 som innebär stora utvecklingsmöjligheter för Dannemora, Österby och Hargshamn;
• Arbetet med slutförvaret som genererar förtroende från privata investerare av olika slag. Mervärdesavtalet ger även det stora mervärden för kommunen i form av företagssatsningar, innovationer, kompetensutveckling;
• Sandvik,Forsmark och alla våra små och medelstora företag som konjunkturen till trots utvecklas och nyanställer;
• Rikets och länets lägsta arbetslöshet;
• Sveriges tryggaste kommun enligt en stor medborgarundersökning,
• Stabil kommunal ekonomi;
• Nya tomter, hyres- och bostadsrätter på gång på flertalet ställen i kommunen

I den kommunala organisationen händer också mycket. Jag vill gärna nämna några saker:

• Investeringar i skolor och äldreboenden;
• Införande av Lean som arbetssätt i organisationen;
• Chefskandidatsutbildningar;
• Valideringsutbildning i vård & omsorg;
• Införandet av lärarlegitimationer



Ja listan kan bli lång. Den största utmaningen är att få resurser att kunna utveckla den kommunala välfärden. Det är vårt huvuduppdrag och vi vet alla att det finns stora krav från ökat antal äldre, förväntningar på förbättrade skolresultat, bättre infrastruktur i form av vägar, offentlig utsmyckning, investeringar i skolor, äldreboenden, fritidsanläggningar, vägar och cykelvägar, bibliotek och allt annat som vi tillsammans önskar.

Att leda en kommun är svårt och att göra det på rätt sätt är ännu svårare. Det viktigaste är att försöka lyssna för att se om man är på rätt väg. Med Din hjälp kära läsare, kan vi göra en bra kommun ännu bättre.