måndag 11 november 2013

Så här blev inledningen från mig till årets budgetdebatt: Fortsätter finanskrisen i Europa och världen? Ja det är frågan som många bedömare ställer sig. Ända sedan 2008 har världen skakats av finansiella chockvågor av olika slag. Nu senast ramlade USA – världens största ekonomi – över det så kallade budgetstupet, vilket fick till följd att staten inställde betalningarna under två veckor. Förutom den partipolitiska låsningen kring budgetbeslutet, fanns en helt annan orsak till haveriet: Det enorma budgetunderskott som landet finansierat år ut och år in med pengar från oljerika stater i mellanöstern samt med det kinesiska handelsöverskottet. Dessa länder har nämligen i huvudsak köpt de amerikanska statsobligationerna. I Europa har skuldkrisen, även den varit märkbar som bekant. Gigantiska budgetunderskott i Grekland, Irland, Spanien, Portugal och i Europas näst största ekonomi Italien har delvis förlamat den ekonomiska utvecklingen i Europa. Hittills har den europeiska centralbanken ECB framför allt med tyska pengar, garanterat valutakursen för Euron, vilket bidragit till en stabilisering av situationen i vår del av världen. Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Om man tog bort exporten skulle BNP falla med 50 procent. Det är också exporten som legat till grund för den välfärd som vi byggt och bygger upp. Detta gör dock Sverige mer känsligt än många andra länder för konjunktursvängningar i viktiga handelsländer. Drygt 56 procent av vår varuexport går till EU-länder. Tyskland, Storbritannien, de övriga nordiska länderna, Frankrike och Italien tillhör de länder som handlar mest av Sverige. USA köper ungefär lika mycket som Storbritannien gör. Hur ekonomin utvecklas i dessa länder är naturligtvis avgörande för svensk export. USA visar svaga tillväxtsiffror och Storbritannien har ännu inte nått upp till BNP-nivåerna innan finanskrisen. Tysklands ekonomi är i grunden stark men dras ner av skuldkrisen i euroländerna och den svaga utvecklingen i USA. Svensk ekonomi har hittills klarat sig bättre än de flesta jämförbara länder. Under de senaste åren har tillväxten i Sverige mattats av och just nu är tillväxten endast ca 0,5% på årsbasis. Östhammars kommun tillhör den mest expansiva delen av Sverige. Stockholms och Uppsala län ökar år från år sin relativa andel av svensk BNP. Det går alltså bra för vår del av landet och Östhammars kommun börjar bli en alltmer integrerad del av denna tillväxtregion. Det finns i dagsläget starkt stöd hos våra grannkommuner, kommunens företag och övriga regionala myndigheter och organisationer för att vi ska kunna utveckla även vår kommuns tillväxtpotential. Då erfordras som bekant än bättre infrastruktur och kollektivtrafik, något som inom några år ser ut att delvis infrias. Vårt enträgna arbete ger resultat och kommer att fortsätta än intensivare framöver. Det går även bra för Östhammars kommun. Den öppna arbetslösheten ligger runt 2%, en siffra som sticker ut i Sverige. För några veckor sedan var det bara fem kommuner som hade lägre arbetslöshet än Östhammars kommun! Det är något att vara genuint glad över och med ett än mer förbättrat samspel med den regionala arbetsmarknaden stor utpendling och inpendling, får vi även bättre förutsättningar att täcka de stora kompetensbehoven i företagen framöver. Aktuell befolkningsstatistik ger ett litet plus, på ca 50 personer, vilket ger oss utrymme att våga skriva upp befolkningsprognosen i långtidsbudgeten för de kommande åren. Östhammars kommun har ett starkt näringsliv med många stora och små välskötta företag. Sysselsättningsgraden är hög, och ungdomar kommer tidigt i i yrkeslivet i vår kommun. En av de största utmaningarna är kompetensbehoven i yrkeslivet. Skolan måste rusta alla barn och unga för att kunna komma in på arbetsmarknaden, trots att kompetensbehoven ökar för varje år. Östhammars kommun leds av en stark majoritet med höga ambitioner. I god samverkan med oppositionen strävar vi på med kommunens bästa för ögonen. Ända sedan kommunen bildades 1973 har det funnits en ibland stark ortsrivalitet som kan ta sig uttryck även i dagsfrågorna. Vår politik strävar efter att få en bra utveckling i hela kommunen, något som jag tycker att vi lyckas bra med. En dynamisk utveckling där landsbygden och de fem tätorterna utvecklas, var och en utifrån sina egna förutsättningar ger Östhammars kommun den speciella profil som vi vill se. Den mycket stora investeringsportfölj som kommunen tillsammans med sina bolag just nu har, kommer att skapa än bättre förutsättningar för den allsidiga utvecklingen som vi vill se. Låt mig ge några exempel på allt som är på gång: Men skolombyggnationerna på Österbyskolan och Frösåkersskolan kommer vi att få 4 stycken toppmoderna högstadier, vård och omsorgsboendet i Östhammar ger äldreomsorgen ändamålsenliga lokaler, planerat nytt huvudbibliotek i Östhammar, återuppbyggd ishall i Gimo, detaljplan för ombyggnad av Tallparksgården, nya anläggningar i hamnen i Hargshamn, nya hyresrätter i Österby och Alunda, nya tomtområden, och nya industriområden ger kommunen en plattfrom för att möta framtiden. Vi känner även en stark draghjälp från den privata sektorn som nu väljer att bygga nya bostäder och gör andra satsningar i vår kommun på ett sätt som vi inte skådat på många år. Hur återspeglas allt detta i det förslag till budget som ligger på kommunfullmäktiges bord idag? Ja låt mig nämna några egna reflektioner: Trots den svaga utvecklingen av skatteunderlaget har kommunstyrelsen valt att prioritera välfärdens centrala delar vård, skola och omsorg. Förslaget innehåller ett generellt påslag om 1 % för all kommunal verksamhet. För BUN och SN föreslås ett påslag om ytterligare 0,5% dvs ytterligare ca fyra miljoner kronor. För den ökade vårdtyngden, mat- och lokalkostnader i SN tillförs ytterligare ca 9 miljoner i ks förslag. BUN tillförs samtidigt 500 tusen för ökade matkostnader. Det blir fortsatt mycket tufft för kommunens ekonomi under år 2014. Löneökningarna ha beräknats till minst 2,6 %, och då huvuddelen av kostnaderna är personalkostnader kommer det fortsatt att krävas rationaliseringar i verksamheten. Det kommer således även fortsättningsvis att kräva ett starkt fokus på administrativa och strukturella förändringar, allt i enlighet med ett beslut som fullmäktige fattade inför 2013. Det föreliggande förslaget till beslut är en mycket expansiv budget vilket gör kommer att bidra till en förbättrad attraktivitet för både inflyttning och företagande. I kommunstyrelsens behandling av budgeten avstod oppositionen från att delta i beslutet. I förra veckan fick vi dock ett förslag från Moderaterna till justeringar i budgetbeslutet. Efter diskussion i majoritetsgruppen vill vi härmed lägga ett tilläggsyrkande till kommunstyrelsens förslag: Dock är detta en finansiellt svag budget som ger ett alltför lågt överskott för att kunna möta osäkerheter inför framtiden. Som jag pekar på förordet till budgeten måste vi arbeta hårt på att klara överskottsmålet. PÅ sikt kommer vi dessutom behöva ett större överskott på kanske tre till 4 % för att fortsatt orka med att utveckla Östhammars kommun på ett hållbart sätt.