Time Out

Hej
Du som läser denna blogg är måhända irriterad över bristande aktivitet från bloggarens sida. Tyvärr får Du vänta ett tag till. Just nu har jag en time out på bloggandet. Jag meddelar så snart jag har skrivit ett nytt inlägg.

Hälsar Din skribent i etern

Jacob

Time flyes

Några rader från en snabbfotad kommunalgubbe. Sedan sist (som var rätt länge sedan) så har jag varit mycket på resande fot. Först en resa till Georgien för att utröna möjligheten till samverkan med en kommun vid Svarta havet. Väldigt spännande och lärororikt, inte minst utifrån ett världspolitiskt perspektiv. En liten fattig nation som försöker befria sig från postsovjetisk hegemoni, utan värst vidare stöd från omvärlden (läs EU). Hur som haver så tror jag att vår kommun ska kunna samverka med kommunen Poti om sociala och demokratifrågor. Jag ser fram emot ett svarsbesök från dem, för att senare utröna om vi ska kunna finansiera ett utvecklingsprojet med bla. Sida-pengar.
Sedan ställdes kosan mot Bern. Där deltog jag i en konferens på temat slutförvar av utbränt kärnbränsle. Tillsammans med Oskarshamns kommun presenterade jag vårt kommunala upplägg av processhanteringen. Mycket uppskattat faktiskt! Sedan en snabbvisit i Oskarshamn för att genomföra en presskonferens på temat mervärden för kommunerna i slutförvarsprocessen. Vårt gemensamma brev till SKB kan läsas på www.osthammar.se .
Hektiskt så det förslår. Förra veckan avslutades med en säkerhetskonferens i Gimo. Där fick vi intierade bedömningar om läget bla. i Ryssland. Dessemellan har jag som vanligt deltagit i vardagsarbetet, med många ärenden, såväl stort som smått. Jag försäkrar, det blir aldrig långtråkigt. Lev väl hälsar Jacob

Problemformuleringsprivilegiet

Smaka på ordet i rubriken. Problemformuleringsprivilegiet....ett rätt smaskigt ord, eller hur. Det ör ett ord som beskriver hegemoni över diskussionen i det offentliga rummet. När jag möter unga människor och diskuterar samhällsfrågor, så märker jag ofta att andra påverkat mig hur jag formulerar olika typer av problemställningar. Inte så sällan blir hela problematiseringen ifrågasatt på bra vis. Då märker jag att det offentliga rummet närmast är ockuperat av arvegods från socialdemokratin och 68-vänstern. Därför är det så otroligt välgörande att det nu (kanske just för att 69 ligger allt längre bak i forntiden) börjar att så smått förändras. Igår kväll såg jag tredje delen av ett program om 70 talets vänstervåg i dramaform av Peter Birro. där blev jag så välgörande påmind om vilket bagage jag och andra släpar med oss.

Måtte vi befria oss i anden!

Apropå intellektuellt inflytande: Visste Du att Myrdal fyllt 80. Läs hyllningsartikeln http://www.expressen.se/kultur/1.765103/sparen-av-jan av Lars Gustafsson i Expressen. Lysande exempel på att man inte ska kasta ut barnet med badvattnet

En glimt fraan Polen

Hej igen
Haer kommer naagra rader fraan Zakopane. Aer haer paa ett vaenortsmoete. Tacka vet jag EU. Ett mycket lovvaert intiativ att moetas saa haer. Vi aer tio kommuner fraan Polen, Finland, Lettland, Estland, Tyskland, Sverige, Slovakien och Belgien. Fyra vuxna och sex ungdomar traeffas foer att laera sig mer om varandra och umgaas. Detta aer verkligen mellanfolkliga foerbindelser paa graesrotsnivaa. Bryssel bidrar till kostnadrna saa att alla ska kunna delta. Idag hoell ungdomarna foeredrag ang. sitt lands plats i det europeiska samarbetet. Kul att se hur olika det tolkades av respektive ort. I kvaell ska vi oevrlaegga om hur samarbetet ska fortsaetta. Troligen blir Oesthammar vaerdland 2009 naer Sverige aer ordfoerandeland.
Tvaerr aer vaedret uselt men i morgon hoppas vi att faa se lite mer av det alpina ladnskapet.

Landsbygdsutveckling II

Nedan finner Du som läser ett pressmeddelande som skickades ut i måndags. Det har varit en intensiv tid av förberedelser innan Östhammarsmajoriteten tog detta beslut. jag känner mig lycklig över att det gicka att realisera. Du som läser får gärna kommentera.Just nu är jag på väg till Polen för en vänortsträff. Jag återkommer med några reflektioner när jag är åter. Vi hörs

----
Den politiska majoriteten i Östhammars kommun bestående av Moderaterna, Borgerligt alternativ, Miljöpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet, kommer att föreslå kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att besluta att behålla samtliga landsbygdsskolor under mandatperioden. Våra skäl härför är följande:

De två minsta skolorna,i Film och Morkarla,har varit föremål för diskussion om nedläggning under 2008. I Dannemora-Österby-Morkarla-Film området pågår flera mycket viktiga framtidssatsningar. Öppnandet av gruvan i Dannemora under 2008-2009 borgar för ett större intresse för att bosätta sig i bygden.
Landsbygdskolorna är viktiga för landsbygdens utveckling. Den är en mötesplats för bygdens föräldrar och barn, liksom en naturlig arena för utvecklingsfrågor och initiativ av olika slag. Det är angeläget med inflyttning och nybyggnation i hela kommunen, vilket utgör en stark drivkraft för att behålla och utveckla skolorna.

Om beslut fattas av kommunfullmäktige enligt ovan avser vi att:

Finansiera merkostnaderna för att behålla skolorna genom att tillskjuta särskilda strukturmedel. Beslutet kommer inte att gå ut över lärartäthet och kvalitet i skolan.
Inleda en dialog med föräldrar, övriga medborgare, föreningsliv och utvecklingsgrupper i de aktuella områdena, för att öka attraktivitet och därmed inflyttning till landsbygden. Detta kan ske genom enskilda och ideella initiativ för mark/tomtupplåtelser för boende, fritidsaktiviteter mm. Kommunen kommer då att hjälpa till med att utveckla lokala utvecklingsplaner.
Arbeta för att underlätta byggande och boende på landsbygden genom arbete i kommunens samtliga förvaltningar.
Uppmuntra samtliga skolor i Östhammars kommun till ökad profilering, med inriktning på kultur, idrott, miljö, natur, teknik mm.
Underlätta för privata och ideella initiativ att utveckla friskolor på landsbygden, gärna i de befintliga skollokalerna.

En sommarresa

Jag har varit på resa i sommar. Inte en särskilt märkvärdig semesterresa, men en resa som fick mig att reflektera över sakernas tillstånd och vilket varierande land vi lever i. Jag har besökt Västervik och Vadstena under några lugna sommardagar. Varför besöka två stillsamma småstäder på sin semester, när det finns så många spännande häftiga världsstäder att besöka kan man undra? Skälen att besöka just V & V denna gång var av familjekaraktär och resan styrdes först mot Västervik.

Västervik är en stad som liksom Östhammar och Öregrund ligger vid havet. Med en stark inriktning på turism och företagande finns stora likheter med vår kommun. Något som dock var slående var de enastående blomsterkreationerna i alla små parker och grönområden. Man häpnar! Det är verkligen inbjudande att besöka denna vackra stad! Dom kan där varför kan inte vi? Har vi verkligen försökt att skapa något så positivt och fint med – som det verkar – tämligen små medel?

Efter en övernattning på ett av stadens vandrarhem styrde vi kosan mot Vadstena, denna urgamla ”kultplats” vid Vätterns strand. Vadstena har allt av andlighet som man kan önska. Heliga Birgitta och hennes efterföljande uttolkare av katolskt och protestantiskt slag, har lyckats att fylla platsen med en särskild känsla av närvaro. Den enorma klosterkyrkan, som verkligen indikerar platsens stora religiösa betydelse, är en skapelse som stämmer till eftertanke och andakt. Förutom allt det andliga har Vadstena en operaakademi för unga sångare och musiker som jag besökt vid flera tillfällen. Denna gång framfördes en vibrerande barockopera som fyllde betraktaren med en sagolik känsla av närvaro. Operan, skriven av Händel, handlar om kung Saul i bibelns gamla testamente som drabbas av en räcka intriger i ett sjusärdeles sprakande musikfyrverkeri. Akademien drar varje år en stor skara besökare till Vadstena, samt bidrar genom sin stora lyskraft att sätta Vadstena på världskartan. Sverige har många världsstjärnor i operavärlden vilka startat sin karriär på Vadstenaakademien.

Uppfylld av allt häftigt som jag sett vänder jag åter kosan mot Östhammar med tankar och inspiration att fortsätta ledighet och senare arbete.

Plikter & rättigheter

Vårt land börjar att i allt högre grad fyllas av människor och politiker som endast hänvisar till våra rättigheter och inte våra skyldigheter. Riksdagen stiftar lagar som ger medborgarna rättigheter som kommunerna i de fleta fall ska effektuera. Ibland kommer en påse pengar med och ibland inte, allt upp till den lagstiftande makten att besluta förstås. Detta återspeglas i många enskilda människors syn på vårt gemensamma projekt, i form av samhällsbygget. Att bidra själv blir ofta främmande för många. Det blir det enskilda egna, privata som blir totalt överskuggande för hur många ser på livet. När gamla mamma blir sjuk så ska samhället/kommunen fixa det inte jag. Lite drastisk bild kanske, men det ligger mycket i det tycker jag. Intresset för att bidra till det gemensamma måste också stimuleras genom tydlighet från samhällets sida. Detta gäller inte minst oss politiker som ofta borde ställa frågan till våra väljare: Vad kan Du göra? Vad har Du gjort? Hur skulle Du vilja göra?
Jag hoppas att jag ska bli bättre på det och inte försöka leverera allt på ett fat till de som kräver.